loadingFetter och oljor är den varugrupp som har ökat mest i pris det senaste året. Foto: Eva Sagerfors
Fetter och oljor är den varugrupp som har ökat mest i pris det senaste året. Foto: Eva Sagerfors
Inrikes

Känsligt läge för lantbrukare och matbutiker

Eva Sagerfors

Höjda matpriser bottnar i jordbrukets ökade kostnader. Samtidigt som ökade investeringar behövs i jordbruket uppmanas matvarukedjorna att hålla nere prisökningarna för att inte höja inflationen.

Jordbruket har de senaste ett och ett halvt åren haft ökade svårigheter på grund av höjda kostnader på insatsvaror, el och drivmedel. 

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, konstaterar vid ett presseminarium att samtidigt som priserna på kvävegödsel och fodersoja har sjunkit de senaste månaderna är jordbrukets kostnadsnivåer fortfarande höga på grund av den senaste tidens räntehöjningar.

Ökade matpriser och inflation

Prisförändringar februari 2022 till februari 2023 för olika varugrupper: 39 procent för oljor och fetter, 32 procent för mjölk, ost och ägg, 25 procent för grönsaker, 24 procent för fisk, 18 procent för kött, och 16 procent för kaffe, te och kakao.

Konsumentprisindex, KPI, beräknas varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB, och ska visa hur mycket det kostar att leva i Sverige. KPI är det vanligaste måttet på inflation. SCB följer priserna på de vanligaste varorna och tjänsterna, det vill säga en representativ konsumtionskorg, vilket ger KPI. Inflationen räknas som förändringen av KPI en viss månad jämfört med samma månad året innan. Inflationstakten enligt KPI var 12,0 procent i februari.

Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, påverkas inte av ändrade räntesatser på hushållens bolån, men samma varor och tjänster som i KPI ingår. KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. Den var 9,4 procent i februari. Riksbankens mål är 2 procents inflation.

Källa: SCB, Riksbanken

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFetter och oljor är den varugrupp som har ökat mest i pris det senaste året. Foto: Eva Sagerfors
Fetter och oljor är den varugrupp som har ökat mest i pris det senaste året. Foto: Eva Sagerfors
Inrikes

Känsligt läge för lantbrukare och matbutiker

Eva Sagerfors

Höjda matpriser bottnar i jordbrukets ökade kostnader. Samtidigt som ökade investeringar behövs i jordbruket uppmanas matvarukedjorna att hålla nere prisökningarna för att inte höja inflationen.

Jordbruket har de senaste ett och ett halvt åren haft ökade svårigheter på grund av höjda kostnader på insatsvaror, el och drivmedel. 

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, konstaterar vid ett presseminarium att samtidigt som priserna på kvävegödsel och fodersoja har sjunkit de senaste månaderna är jordbrukets kostnadsnivåer fortfarande höga på grund av den senaste tidens räntehöjningar.

Ökade matpriser och inflation

Prisförändringar februari 2022 till februari 2023 för olika varugrupper: 39 procent för oljor och fetter, 32 procent för mjölk, ost och ägg, 25 procent för grönsaker, 24 procent för fisk, 18 procent för kött, och 16 procent för kaffe, te och kakao.

Konsumentprisindex, KPI, beräknas varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB, och ska visa hur mycket det kostar att leva i Sverige. KPI är det vanligaste måttet på inflation. SCB följer priserna på de vanligaste varorna och tjänsterna, det vill säga en representativ konsumtionskorg, vilket ger KPI. Inflationen räknas som förändringen av KPI en viss månad jämfört med samma månad året innan. Inflationstakten enligt KPI var 12,0 procent i februari.

Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, påverkas inte av ändrade räntesatser på hushållens bolån, men samma varor och tjänster som i KPI ingår. KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. Den var 9,4 procent i februari. Riksbankens mål är 2 procents inflation.

Källa: SCB, Riksbanken

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024