De digitala verktygen får en allt större roll i förskolan.
Men det handlar inte bara om att sätta en Ipad i handen på barnen, förklarar Anna Jacobsson, utvecklingsstrateg på Bjuvs kommun:
— Det finns alltid en risk för att man fastnar i vad jag brukar kalla för ett appträsk.
Digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år, men förskolorna i Bjuvs kommun började arbeta mer fokuserat med digitalisering redan i fjol.
Barnen får bland annat öva på programmering, genom att ge små robotar olika kommandon med hjälp av pilknappar. Barnen använder sig också av Ipads, men enligt utvecklingsstrategen Anna Jacobsson är det viktigt att använda dem på rätt sätt.
— Det finns hur många appar som helst där man bara klickar och flyttar på saker. Är man fast i de apparna bör man rensa och fundera över vad man egentligen ska använda verktygen till. Saker som memory och pussel blir troligtvis inte bättre för att det är digitalt, men jobbar man med saker som film, bild och programmering blir det mindre fokus på verktyget och mer fokus på det man skapar, säger hon.
"Skapa grunden"
Andra verktyg som barnen använder på förskolorna i Bjuv är bland annat usb-mikroskop som gör det möjligt att ta bilder på det som förstoras, och QR-koder i klassrummen som eleverna kan läsa av för att lyssna på exempelvis en specifik sång eller saga. Man använder också digital teknik för att skapa bilder och filmer.
— Precis som man kan skapa bilder genom att måla på papper så kan man också skapa bilder digitalt med hjälp av en greenscreen. Då kan man placera barnen i en miljö som de inte skulle hamna i annars, då kommer också frågan om vad som är på riktigt upp.
— Förskolan ska ge barnen förutsättningar för ett kritisk och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Som litet barn har man kanske inte den kritiska förmågan, men vi kan skapa grunden till den, säger Anna Jacobsson.
Samtidigt finns det flera förskolor i landet som har en helt annan syn på skärmarnas närvaro i förskolan. Waldorfförskolan Viljan i Örebro är en av dem, de är uttalat skärmfria och har tagit beslutet att avvakta med införandet av digitala verktyg.
— Man kan säga att vi tillämpar en försiktighetsprincip och försöker sätta barnens behov i centrum. Vi vet inte så mycket om vad den digitala tekniken gör med de små barnen, säger Anna Gribble Greider, rektor på förskolan Viljan.
Skärmfri förskola
Enligt henne finns det många positiva sidor med en helt skärmfri förskola.
— Fördelarna är all den tid som barnen får till språklig, social, emotionell, motorisk och kroppslig utveckling, i samspel med andra barn, som de inte skulle ha fått om de satt framför en skärm, säger hon.
— Många vårdnadshavare har valt oss just för att vi har varit, och är, en skärmfri förskola. De skriver det på ansökningsblanketterna och tar upp det på föräldramötena. Många ser det som en viktig del av sitt val av pedagogik för sitt barn, säger Anna Gribble Greider.
Deras förhoppning är att kravet på digitalisering ska ses över, alternativt att de ska få möjlighet att göra undantag från läroplanen, något som Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd arbetar för.
— Nu är det skarpt läge, i och med att den nya läroplanen har införts, så det är nu reaktionerna och diskussionen om digitaliseringen kommer. Vi vill åtminstone se vart det här landar, säger Anna Gribble Greider.
(Jenny Rydberg/TT)
