Det var ett klokt beslut av svenska folket att rösta nej till euron. I dag är euroländerna mer skuldsatta än någonsin. Studier har visat att endast Tyskland och Nederländerna har vunnit på eurosamarbetet. Italien har förlorat 4 000 miljarder euro jämfört med om de hade behållit liran, skriver ekonomen och författaren Christer Nilsson.
Sverige röstade nej – trots massiva kampanjer från ja-sidan – till euron 2003. Det var ett klokt beslut från svenska folket; och det är ännu tydligare nu när Sverige tvingas vara med och skuldsanera andra länders ekonomier. Detta hänger ihop med att många länder struntat i reglerna om att begränsa statsskuld och budgetunderskott. Nu, hösten 2023, är euroländerna mer skuldsatta än någonsin. Den genomsnittliga statsskulden för hela EU-området utgör enligt Eurostat hela 84 procent av BNP. Sveriges är 32 procent. Värst ute är Grekland med 168 procent, Italien 143, Spanien och Frankrike båda 112 procent av BNP.
Paradexemplet på det svårt misskötta eurosamarbetet är det gigantiska stödpaketet (”coronapaketet”) som slöts den ”underbara natten” den 21 juli 2020 under Stefan Löfvens (S) ledning. Av somliga ekonomer kallat en ”ekonomisk statskupp” av EU-byråkraterna. I dag verkar det som om svenska folket ”glömt” eller inte förstått vad det handlar om. Alla våra barn och barnbarn kommer att bli hårt skuldsatta i minst 30 år framåt. Den hisnande summan 750 miljarder euro ska skickas till våra ”fattiga” medlemmar i Sydeuropa i form av lån på 360 miljarder euro (48 procent) och rena bidrag på 390 miljarder (52 procent), som kan hamna i vilka fickor som helst. Sverige förbinder sig att från 2028 och under 30 år framåt betala tillbaka 4,9 miljarder kronor per år och med en garantisumma på 147–190 miljarder kronor. Ingen tycks veta den exakta summan. Pengar som kommande generationer ska slanta upp krona för krona. Anledningen: euron måste till varje pris skyddas. I avtalet ligger också en omedelbar risk att Sverige mister sin urgamla beskattningsrätt, vilken då övergår till Bryssels byråkrater.
