Vi bör tänka på hur vi tar oss till klädaffären om vi vill minska miljöpåverkan för klädinköpen. Enligt en ny avhandling utgör vårt resande till affären en fjärdedel av klädernas totala påverkan på miljö och klimat. Sandra Roos har jämfört livscykeln hos olika sorters textil och kemiska behandlingar för att se hur stor den totala miljöpåverkan är.
I sin avhandling vid Chalmers tekniska högskola och Swerea tog Sandra Roos fram uppgifter om miljöpåverkan av alla delar i ett plaggs livstid. Det gäller olika textilier och olika behandlingar, inklusive färgning. Hela produktionskedjan och transporten till affären räknas in. När vi sedan transporterar oss till affären för att handla plagget kan vi påverka miljön. Sedan lever plagget vidare, tvättas och kanske byter ägare, ända tills det sluthanteras på något sätt.
Inte helt överraskande utgör produktionen av plagget den tyngsta biten, men på andra plats finns våra transporter till och från klädaffären.
Många väljer ofta bil eller buss
I en undersökning inom projektet Mistra Future Fashion, där Sandras doktorandarbete ingår, tillfrågades över tusen personer om sina vanor när de handlar kläder. Undersökningen visade att det är vanligt att vi tar bilen till affären, lika vanligt som att ta bussen.
– Det är lika många som åker buss som åker bil. Ett antal cyklar. Det är många som går till affären. Men de allra flesta åker buss eller bil, säger Sandra Roos.
Genom att oftare välja ett miljövänligare transportsätt till klädaffären kan vi påverka en stor del av klädernas sammanlagda miljöpåverkan.
Färgning lika farlig eller farligare än konventionell bomullsodling
Vilka steg i produktionen av kläderna ger då den största miljöpåverkan? Vi har hört att konventionell bomullsodling är väldigt giftig, på grund av att stora mängder insektgifter används, och att färgningen av textilerna orsakar föroreningar i till exempel Bangladesh, Kina och Indien. Men närmare uppgifter har inte funnits, berättar Sandra.
"Och där vattnet inte renas efter färgningen eller andra kemiska processer, där blir föroreningarna ännu värre."
– Vi har inte vetat storleksordningarna. Är det hundra gånger värre med bomullsodlingarna än med färgningen? Är det bara lite farligt? Vad är egentligen det värsta sett ur giftighetssynpunkt?
Tidigare fanns det inte uppgifter om hur mycket färgningen och andra kemiska processer påverkar miljön. I sitt doktorandprojekt besökte Sandra flertalet textilfabriker i olika länder och tog reda på hur stora mängder av olika kemikalier som används i processerna med textilierna, och fick en överraskning.
– Färgningen är så toxisk, så giftig. Man kan räkna på det och ja, den ger ett lika stort bidrag som den ökända bomullsodlingen. Då räknade jag på att processerna hade vattenrening till 90 procent, vilket är en normal nivå.
I Bangladesh har det dock visat sig att fastän hälften av alla industrier har vattenrening så har de flesta dem inte på, eftersom det kostar energi.
Och där vattnet inte renas efter färgningen eller andra kemiska processer, där blir föroreningarna ännu värre.
Verktyg för att välja miljövänligare
Det finns mycket att göra för att förbättra den största miljöpåverkande delen under klädernas livscykel – produktionen. Resultatet av Sandras arbete ska användas för att ta fram ett hjälpmedel, ett verktyg, för klädföretagen så att de kan göra miljövänligare val när de köper in kläder. Ett sådant verktyg skulle vara välkommet.
– Viljan är stor hos de svenska textilföretagen. Det finns ett antal som är jättemiljömedvetna och driver miljöfrågorna hårt och verkligen vill förändra, men det har inte funnits data.
Ett sådant verktyg kan bli verkligt redan under 2017 och kan få betydelse för att minska produktionens miljöpåverkan.
Handla medvetet
Sandra ger flera tips till den som själv vill minska klädernas miljöpåverkan. Ett enkelt sätt att påverka är genom att tänka efter hur man transporterar sig till affären, men det viktigaste är förstås att handla mindre. Varje gång man köper kläder stimulerar man till mer produktion.– Man kan tänka på hur man köper, inte bara minska konsumtionen utan också försöka välja bort de värsta plaggen.
Ett exempel är vinterjackan. Behöver man en jacka som har fluorerad ytbehandling? Många går ju runt i jackor som ska klara extrema förhållanden, men det behövs kanske inte när man åker till och från jobbet, menar hon.
Sandras tips för mer miljövänlig klädkonsumtion
– Ge plagget ett längre liv. Vi använder sällan kläder tills de slitits ut och det är förstås bättre ju längre man använder ett plagg.
– Materialet spelar roll: en svart skjorta i konventionellt odlad bomull påverkar miljön tre gånger mer än en svart polyesterskjorta. Väljer du ett alternativ som påverkar miljön mer, se till att plagget används länge.
– Second hand. Lämna vidare plagget till någon. Handla gärna begagnat.Men det är inte självklart att ett inlämnat plagg kommer till fortsatt användning. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, enligt avhandlingen.
– Tyger av cellulosa. Träd och växter kan bli till viskos, modal och lyocell/tencel som ofta har en bra miljöprestanda.
– Tvätta rent. Hellre en tvätt i 60 grader än flera i 30 grader om en högre temperatur krävs för att få plagget helt rent. Den extra energin som krävs för en varmare tvätt utgör en mycket liten andel av energiåtgången under plaggets hela livscykel. Varje tvätt sliter på plagget. En torktumling sliter mer än en maskintvätt och förbrukar mer energi.
– Ta bort fläckar. Industrin bleker nu mer miljövänligt. Det är faktiskt bättre för miljön att bleka med klorin på vitt tyg än att kasta plagget med fläcken och köpa ett nytt.
– Välj miljömärkt. Det finns flera märken för mer miljövänligt odlad bomull, till exempel GOTS och BCI (Better Cotton Initiative). Märkningen säger dock inget om färgning och behandling av tyget.
