Astronomer har observerat rymdstoft från tidernas begynnelse i en mycket avlägsen galax.
Stoftet härrör från tiden precis efter big bang. då universum bara var 600 miljoner år gammalt.
Observationerna, som beskrivs i Astrophysical Journal Letters, har gjorts med det avancerade ALMA-teleskopet i Chile.
Teleskopet består av 66 separata högprecisionsantenner utspridda på avstånd upp 16 kilometer från varandra, och det var med dessa som den avlägsna galaxen, döpt till A2744-YD4, upptäcktes.
Avståndet dit är ohyggligt långt, cirka 13,2 miljarder ljusår från jorden. Ljuset som astronomerna observerat har med andra ord varit på väg mot oss i 13,2 miljarder år.
Men det mest intressanta var att man kunde se stora mängder stoft i galaxen, små partiklar av kisel, kol och aluminium. Detta var oväntat. Ingen hade väntat sig att finna särskilt mycket stoft alls vid denna tidpunkt, då universum bara var 600 miljoner år.
Det nybildade världsalltet bestod nästan enbart av väte och helium. Andra ämnen, sådana som planeterna och vi själva är uppbyggda av, bildades i de första stjärnorna. När stjärnorna sedan exploderade spreds ämnena över universum, där de så småningom bildade nya stjärnor, plus andra himlakroppar.
Det märkliga är att den här processen, att döma av rymdstoftet som forskarna har observerat, startade så snabbt efter big bang. I de unga galaxerna tycks 20 nya stjärnor ha fötts varje år. Numera går allting mycket långsammare. I vår egen galax, Vintergatan, föds bara en ny stjärna per år.
(TT)
