loadingSnart på väg till en asteroid? Inom några år väntas flera rymdfärder, liknande den här obemannade farkosten som sköts upp från Cape Canaveral i fjol, att gå mot asteroider. (Foto: John Raoux)
Snart på väg till en asteroid? Inom några år väntas flera rymdfärder, liknande den här obemannade farkosten som sköts upp från Cape Canaveral i fjol, att gå mot asteroider. (Foto: John Raoux)
Vetenskap

Rymden på väg att bli en guldgruva

Epoch Times

Gruvdrift i rymden är inte längre science fiction. Inom ett par decennier kan asteroider vara en guldgruva både för allmän forskning och privata bolag.

– Forskningen går jättesnabbt framåt, säger Reza Emami vid Luleå tekniska universitet.

Flytta asteroider till en omloppsbana runt jorden, för att utvinna guld, platina och andra ädla mineraler i industriell skala? Tanken är svindlande.

Men forskarna, bland annat i Luleå, är övertygade om att det är fullt möjligt. Snart.

– Det är inte science fiction längre, det finns många runt om i världen som jobbar med det här, säger Reza Emami, som är professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet.

– Inom fem år kommer vi att se de första rymdfärderna till asteroider för att studera dem just för det här syftet.

Snart en gruva? Det finns tusentals asteroider med en omloppsbana som ligger nära jorden. Här är en av dem, Mathilde. Den är dock med sin diameter på omkring 50 kilometer betydligt större än stenbumlingarna som är aktuella för gruvdrift. (Foto: Nasa)

Snart en gruva? Det finns tusentals asteroider med en omloppsbana som ligger nära jorden. Här är en av dem, Mathilde. Den är dock med sin diameter på omkring 50 kilometer betydligt större än stenbumlingarna som är aktuella för gruvdrift. (Foto: Nasa)

Svensk forskning

I takt med att ädelmetallerna blivit allt svårare att få tag på här på jorden, har blickarna vänts utåt rymden i stället. Många asteroider tros innehålla så stora mängder av exempelvis platina, guld, silver och volfram att gruvdriften lönar sig trots att den kräver rymdresor.

En del av forskningen ska ske just i Luleå, där ett nyinrättat forskningscentrum fokuserar på dels utforskning av asteroider, dels på hur man skulle kunna manipulera asteroiders omloppsbana så att de kommer närmare jorden.

– Vi har börjat skissa på ett projekt som kanske inom fem-sju år skulle kunna ta oss till en liten asteroid, kanske 10-15 meter i diameter, och föra den närmare jorden, säger Reza Emami.

– Det kommer att ske många liknande rymdfärder de närmaste åren, för att demonstrera teknologin, att det faktiskt går att genomföra.

Snart i rymden? Asteroider tros redan inom ett par decennier kunna ersätta delar av den gruvdrift som i dag sker på olika platser på jorden.(Foto: Krister Larsson / TT)

Snart i rymden? Asteroider tros redan inom ett par decennier kunna ersätta delar av den gruvdrift som i dag sker på olika platser på jorden.(Foto: Krister Larsson / TT)

Premiärfärd 2020

De privata bolagen, främst i USA, ligger inte oväntat i framkant och ett av dem, Deep Space Industries, ser ut att bli först ut. Bolaget meddelade i slutet av sommaren att deras första rymdsond är planerad att skickas ut till en asteroid redan 2020.

Även USA:s rymdorgan Nasa har långt gångna planer på liknande rymdfärder.

Det handlar dock inte enbart om kommersiella intressen eller nationer som vill tjäna storkovan på rymdstenarna. Asteroiderna innehåller också bland annat vatten – med andra ord väte och syre – vilket kan ge nya möjligheter för rymdfärder och för kolonisering av rymden.

Att utvinna resurser på plats i rymden kan ske till en betydligt mindre kostnad än att sända upp motsvarande resurser från jorden.

Att flytta en stor stenbumling från rymden till en omloppsbana runt jorden kan låta som en farlig idé. Men enligt Reza Emami handlar det om så små asteroider att det inte är någon fara.

– Det är en vanlig fråga. Men inte alls. Målasteroiderna som vi studerar, klassas som små asteroider, säger han.

– Det som är aktuellt är asteroider på runt 25, kanske 50, meter i diameter. Det finns ingen risk att de skulle orsaka någon större skada på jorden.

(TT)

Fakta: Asteroider
  • En asteroid är en mindre himlakropp som går i en bana runt solen.
  • De första asteroiderna upptäcktes för över 200 år sedan. Först ut, 1801, var upptäckten av Ceres, den största hittills upptäckta asteroiden som dock numera betraktas som en dvärgplanet.
  • Asteroiderna finns i första hand i asteroidbältet mellan Mars och Jupiters banor, men forskare har även upptäckt och katalogiserat tusentals jordnära asteroider och kometer.
  • Enligt Nasa hade fram till den 10 november i år 15 172 jordnära objekt upptäckts. Av dem har 874 en diameter på omkring en kilometer eller mer.
  • Det största kända jordnära objektet, småplaneten Ganymed, är närmare 30 kilometer i diameter. När det handlar om den planerade gruvdriften är det dock betydligt mindre asteroider som gäller.

Källa: Nationalencyklopedin och Nasa.

Fakta: Håll rätt på rymdstenarna
  • En asteroid är en större kropp, småplanet, som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter.
  • En komet är en liten isrik kropp i omloppsbana runt solen, vanligen hemmahörande i Oorts kometmoln i utkanten av solsystemet.
  • En meteor är det ljusstreck som uppstår på himlen när en meteorid (en liten kropp från rymden) faller med hög hastighet in i jordatmosfären.
  • En meteorit eller meteorsten är en fast kropp som fallit ned på jordytan.

Källa: Nationalencyklopedin.

 

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSnart på väg till en asteroid? Inom några år väntas flera rymdfärder, liknande den här obemannade farkosten som sköts upp från Cape Canaveral i fjol, att gå mot asteroider. (Foto: John Raoux)
Snart på väg till en asteroid? Inom några år väntas flera rymdfärder, liknande den här obemannade farkosten som sköts upp från Cape Canaveral i fjol, att gå mot asteroider. (Foto: John Raoux)
Vetenskap

Rymden på väg att bli en guldgruva

Epoch Times

Gruvdrift i rymden är inte längre science fiction. Inom ett par decennier kan asteroider vara en guldgruva både för allmän forskning och privata bolag.

– Forskningen går jättesnabbt framåt, säger Reza Emami vid Luleå tekniska universitet.

Flytta asteroider till en omloppsbana runt jorden, för att utvinna guld, platina och andra ädla mineraler i industriell skala? Tanken är svindlande.

Men forskarna, bland annat i Luleå, är övertygade om att det är fullt möjligt. Snart.

– Det är inte science fiction längre, det finns många runt om i världen som jobbar med det här, säger Reza Emami, som är professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet.

– Inom fem år kommer vi att se de första rymdfärderna till asteroider för att studera dem just för det här syftet.

Snart en gruva? Det finns tusentals asteroider med en omloppsbana som ligger nära jorden. Här är en av dem, Mathilde. Den är dock med sin diameter på omkring 50 kilometer betydligt större än stenbumlingarna som är aktuella för gruvdrift. (Foto: Nasa)

Snart en gruva? Det finns tusentals asteroider med en omloppsbana som ligger nära jorden. Här är en av dem, Mathilde. Den är dock med sin diameter på omkring 50 kilometer betydligt större än stenbumlingarna som är aktuella för gruvdrift. (Foto: Nasa)

Svensk forskning

I takt med att ädelmetallerna blivit allt svårare att få tag på här på jorden, har blickarna vänts utåt rymden i stället. Många asteroider tros innehålla så stora mängder av exempelvis platina, guld, silver och volfram att gruvdriften lönar sig trots att den kräver rymdresor.

En del av forskningen ska ske just i Luleå, där ett nyinrättat forskningscentrum fokuserar på dels utforskning av asteroider, dels på hur man skulle kunna manipulera asteroiders omloppsbana så att de kommer närmare jorden.

– Vi har börjat skissa på ett projekt som kanske inom fem-sju år skulle kunna ta oss till en liten asteroid, kanske 10-15 meter i diameter, och föra den närmare jorden, säger Reza Emami.

– Det kommer att ske många liknande rymdfärder de närmaste åren, för att demonstrera teknologin, att det faktiskt går att genomföra.

Snart i rymden? Asteroider tros redan inom ett par decennier kunna ersätta delar av den gruvdrift som i dag sker på olika platser på jorden.(Foto: Krister Larsson / TT)

Snart i rymden? Asteroider tros redan inom ett par decennier kunna ersätta delar av den gruvdrift som i dag sker på olika platser på jorden.(Foto: Krister Larsson / TT)

Premiärfärd 2020

De privata bolagen, främst i USA, ligger inte oväntat i framkant och ett av dem, Deep Space Industries, ser ut att bli först ut. Bolaget meddelade i slutet av sommaren att deras första rymdsond är planerad att skickas ut till en asteroid redan 2020.

Även USA:s rymdorgan Nasa har långt gångna planer på liknande rymdfärder.

Det handlar dock inte enbart om kommersiella intressen eller nationer som vill tjäna storkovan på rymdstenarna. Asteroiderna innehåller också bland annat vatten – med andra ord väte och syre – vilket kan ge nya möjligheter för rymdfärder och för kolonisering av rymden.

Att utvinna resurser på plats i rymden kan ske till en betydligt mindre kostnad än att sända upp motsvarande resurser från jorden.

Att flytta en stor stenbumling från rymden till en omloppsbana runt jorden kan låta som en farlig idé. Men enligt Reza Emami handlar det om så små asteroider att det inte är någon fara.

– Det är en vanlig fråga. Men inte alls. Målasteroiderna som vi studerar, klassas som små asteroider, säger han.

– Det som är aktuellt är asteroider på runt 25, kanske 50, meter i diameter. Det finns ingen risk att de skulle orsaka någon större skada på jorden.

(TT)

Fakta: Asteroider
  • En asteroid är en mindre himlakropp som går i en bana runt solen.
  • De första asteroiderna upptäcktes för över 200 år sedan. Först ut, 1801, var upptäckten av Ceres, den största hittills upptäckta asteroiden som dock numera betraktas som en dvärgplanet.
  • Asteroiderna finns i första hand i asteroidbältet mellan Mars och Jupiters banor, men forskare har även upptäckt och katalogiserat tusentals jordnära asteroider och kometer.
  • Enligt Nasa hade fram till den 10 november i år 15 172 jordnära objekt upptäckts. Av dem har 874 en diameter på omkring en kilometer eller mer.
  • Det största kända jordnära objektet, småplaneten Ganymed, är närmare 30 kilometer i diameter. När det handlar om den planerade gruvdriften är det dock betydligt mindre asteroider som gäller.

Källa: Nationalencyklopedin och Nasa.

Fakta: Håll rätt på rymdstenarna
  • En asteroid är en större kropp, småplanet, som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter.
  • En komet är en liten isrik kropp i omloppsbana runt solen, vanligen hemmahörande i Oorts kometmoln i utkanten av solsystemet.
  • En meteor är det ljusstreck som uppstår på himlen när en meteorid (en liten kropp från rymden) faller med hög hastighet in i jordatmosfären.
  • En meteorit eller meteorsten är en fast kropp som fallit ned på jordytan.

Källa: Nationalencyklopedin.

 

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024