Irriterad tarm har blivit allt vanligare. Det yttrar sig som att man blir uppblåst och öm i buken, ofta efter måltider. Det kan bero på för högt intag av kolhydrater, vilket gynnar jäsningar i tarmen, men det kan även bero på intolerans eller allergi mot komjölksprotein eller gluten. Genom att ändra kosten är det god chans att underlätta eller bli av med besvären. 

Över en miljon svenskar lider av ”ballongmage”, även kallat IBS (irriterat tarmsyndrom). En mage som är uppblåst kan bero på samma som att en bulle jäser: för mycket jäsningar i tarmarna. Det kan orsakas av för högt intag av kolhydrater.  Studier har visat att de som har inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös colit, irriterad tarm och Crohns sjukdom) äter mycket bröd, potatis och socker. Till exempel åt patienter med Crohns sjukdom 20–220 procent mer socker än de som inte utvecklade denna sjukdom. Det logiska vore då att ändra kosten och ta bort kolhydraterna under en längre tid.

Tarmens hälsa är central både för näringsupptag och för immunförsvarets funktion.

Apropå artikeln om ”Jäsning grogrund för sjukdom”: De problem som vi får i en syrefattig miljö i kroppen är vanligare än vi tror. Kombinationen med högt intag av socker, snabba kolhydrater och jästa drycker är inte bra. Nedsatt cirkulation och en hög blodsockerhalt eller insulinresistens ställer till det för många. Hälften av befolkningen motionerar inte, stillasittade är inte bra för syresättning i kroppen osv. Hälften av befolkningen är överviktig, och mycket är låggradig inflammtion och svullnad = sämre syresättning. Etcetera. 

Tarmkanalen

I mag-tarmkanalen kan vi utsättas för farliga eller giftiga ämnen från en mindre hälsosam tarmflora med jästsvampar eller olika bakterier som klostridier och campylobakter. Dessa bakterier kan producera avfallsämnen som är retande för tarmväggen och blir giftiga för oss om de tas upp av blodet. Beroende på vilken typ av mikroorganismer som bor i våra tarmar är de antingen till glädje – eller skapar problem för oss.

Vid irriterad (eller inflammerad) tarm blir tarmslemhinnan lätt skadad av ohälsosamma bakterier och jästsvampar. För stor konsumtion av penicillinkurer och högt kolhydratintag kan ha satt tarmfloran ur balans, så sammantaget är det inte så märkligt att ohälsan har skenat på 40-50 år. Tarmens hälsa är central både för näringsupptag och för immunförsvarets funktion.

Om man sträcker ut tarmluddet på en frisk tarm så täcker det ytan av en fotbollsplan. En skadad tarm har betydligt mindre mängd tarmludd ≈ yta för näringsabsorption, och därmed för lite enzymer som bryter ner stärkelse och disackarider (sukros, laktos och maltos) till enkla sockerarter. Detta gynnar jästsvamparnas tillväxt, vilket ytterligare skadar tarmen och så vidare.

– Tillstånd som kan hänga samman med en sjuklig tarmbiofilm (tarmflora och dess produkter) är: kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi, parasiter, candidaöverväxt på flera ställen i kroppen, halsbränna, irriterad tarm med uppblåsthet, gas och magkramper, hjärndimma (oklart tänkande), artrit, akne och andra hudåkommor. 

Att bryta inflammationen

För att komma ur denna negativa cykel behöver man ett åtgärdsprogram. Jag har också haft problem med detta, fick till exempel överväxt av Candidasvampen i tarmen när jag var 32 år, och utifrån min erfarenhet ger jag följande råd:

1. Uteslut helt disackarider (olika sockerarter) och stärkelse ur kosten tills tarmen har hämtat sig (dvs undvik allt som kan ge jäsningar). Så det blir mest protein och fett/olja som man äter (lchf-, paleo-kost).

2. Tillför hälsosamma tarmbakterier (som mjölksyre- och bifidusbakterier) för att motverka jäsningar och återskapa en frisk tarmflora.
inta rikligt med ghee (klarnat smör utan proteiner) eftersom smörsyra är näring till tarmväggens celler.

3. Drick en kopp benbuljong varje dag, eftersom kollagenet främjar tarmens reparation.

4. Inta 1 msk glutamin varje dag, det är näring för cellerna i tarmväggen.

5. Kokosolja: ta 1-3 msk per dag som mellanmål, men börja helst med en direkt på morgonen och drick en kopp hett vatten eller te efteråt. Det innehåller mycket mellanlånga fettsyror som är väldigt nyttiga för kroppen.

6. Fiskolja (i flytande form) har hög halt av omega 3-fettsyror, vilket är bland det mest anti-inflammatoriska man kan äta.

7. Att inta gurkmeja är kraftigt anti-inflammatoriskt, och den bör blandas med lite mald svartpeppar för effekten ökar då med 2000 procent.

Det finns givetvis mer man kan säga om detta, och irriterad tarm och uppblåst mage kan ha flera orsaker. Men detta bör vara en liten hjälp på vägen.

Efter en längre tid med denna diet kan slemhinnan återhämta sig, och då kan man successivt lägga till stärkelse (råris, kokta rotfrukter) i kosten. Var fortsatt försiktig med råkost. Alternativt behåller man en kost som liknar LCHF eller Paleo. Hur detta går och hur lång tid det tar är individuellt, konsultera gärna experter på detta för hjälp – då mina råd är generella.

Tips på nyttig dryck med mycket färska mjölksyrebakterier:

– Finriv 5 dl vitkål och pressa en till två vitlöksklyftor.

– Lägg det i en glasburk och slå på kallt vatten så att det täcker, sätt på locket och låt stå tre dagar i rumstemperatur.

– Häll upp 2 dl av den svagt syrliga drycken och drick den – den är laddad med hälsosamma mjölksyrebakterier!

– Om du tillsätter mer vatten kan kålen och vitlöken användas flera gånger tills smaken känns fadd. Om du har två vikålsburkar på gång samtidigt kan du alltid få vitala mjölksyrebakterier.

Lite exempel på hur man ökar syresättningen i kroppen:

1. Lugn djupandning genom näsan

2. Hög andel ovanjord-grönsaker i kosten (gärna klorofyllrik mat)

3. Undvik det som gynnar jäsning; socker, snabba kolhydrater, jästa drycker etc.

4. Motionera och rör på dig minst en halvtimme om dagen.

5. Stretcha med t ex min Catyoga 3×3 min per dag – tar bort spänningar o blockeringar

Dr. Sanna Ehdin

Referenser

– Text ut Nya Självläkande människan, Dr Sanna Ehdin 2014 – och där finns referenser
– Läs mer om IFD-maten, den inflammationsdämpande maten som samtidigt minskar jäsningar.
– Mat som läker – min bok med fakta och recept om maten som dämpar inflammation och minskar jäsningsprocesser.

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.     

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.