Ett friskt mag-tarmsystem är grunden för en god hälsa. Det är att betrakta som ett ekosystem, som är en levande och ständigt föränderlig biomassa. Det påverkas av vår livsstil och psykiska balans, därför är det viktigt vad vi tillför kroppen eftersom vi äter inte bara för de ”egna” cellerna utan även för bakterierna. Vi är beroende av bakterierna för hormonell balans, immunförsvaret och näringsproduktion – så ät probiotika och prebiotika samt undvik antibiotika. 

Människan lever hela tiden i närkontakt och i en symbiotisk relation med miljarder bakterier som finns på vår hud, i munnen, näsan, underlivet och i tarmarna. Dessa bakterier är en del av vår miljö och vi behöver dem. Bakterier består av en cell omgiven av en cellvägg. De förökar sig snabbt genom delning och antalet bakterier kan fördubblas på femton minuter.

Varje människa har en unik sammansättning på bakteriefloran.

Bakterier konkurrerar med varandra om näring och plats här på jorden, och under evolutionens gång har bakterierna i kroppen anpassat sig till människan och våra kostvanor. De konkurrerar även om plats i vår varma, fina kropp, och de befintliga bakterierna hämmar tillväxten av nya, oönskade gäster – bakterier med skadlig effekt på kroppen.

Redan i svalg och munhåla finner man en stor artrikedom av mikroorganismer om än i mindre mängder, med runt hundra bakterier per ml saliv. Magsäckens sura magsaft (pH 2–4) tar sedan död på majoriteten av bakterierna.

Den övre delen av tunntarmen har ett fåtal bakterier efter det att gallblåsan tömt sitt innehåll, eftersom galla är starkt antibakteriellt. Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. Tarmens pH är sedan väldigt viktigt för dess funktion, och mjölksyrakulturer trivs bäst i sur miljö medan förruttnelsebakterier föredrar en basisk miljö.

I tunntarmen stiger antalet bakterier efterhand för att sedan maximeras i tjocktarmen med runt tusen bakterier per gram avföring. I en frisk tarm är mjölksyraproducerande bakterier de mest aktiva. I tunntarmen dominerar laktobaciller och streptokocker medan tjocktarmen domineras av bifidobakterier.

Bakterier konkurrerar om plats

Vid störningar i tarmen kan skadliga mikroorganismer som clostridier och candidasvamp ta över (artikel kommer om candida). Speciellt känslig är den för negativ stress, det ändrar tarmflorans sammansättning rätt omgående.

I tarmen konkurrerar de fermenterande bakterierna (som mjölksyrabakterier) om plats med förruttnelsebakterier. Fermenterande bakterier producerar organiska syror som mjölksyra vilket sänker pH och därmed hämmar förruttnelse. Förruttnelsebakterierna producerar istället ammoniak, vilket höjer pH och ger skarpa ämnen som gynnar deras egen tillväxt. De blir då mer aktiva och kan åstadkomma stor skada. Även den skadliga formen av candida trivs i denna miljö.

Nyare forskning visar att bara en kur av antibiotika försämrade tarmfloran i upp till ett år!

Ett förhöjt pH i tarmen beror på en rad faktorer. Det kan vara en dålig produktion av saltsyra eller ett långvarigt intag av saltsyrahämmande medel. En antibiotikabehandling kan ta död på de nyttiga bakterierna och ge fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, vilket märks på avföringens konsistens och lukt. Det kan bero på förstoppning, dåligt fungerande peristaltik (tarmens pumpande rörelser) och dåliga kostvanor.

Antibiotika skadar tarmfloran

Den överdrivna antibiotikaanvändningen har även selekterat fram mer aggressiva former av bakterier och svampar. De encelliga jästsvamparna är betydligt större än bakterierna och deras funktion är att städa upp i tarmkanalen genom att bryta ner osmälta matrester. Men om bakteriernas och svamparnas närmiljö ändras, kan svamparna övergå i en mer aggressiv form. Detta kan orsaka problem överallt; i huden, slemhinnorna, matsmältningen och i underlivet (inklusive smärta).

Nyare forskning visar att bara en kur av antibiotika försämrade tarmfloran i upp till ett år! Antibiotika av sorten ciprofloxacin, clindamycin, amoxicillin eller minocycline hade olika effekter på tarmkanalens och salivens bakterier. I munnen nybildas bakterier snabbt, medan det tar månader för tarmen att reparera skadan av en enda antibiotikakur. Kortast negativ inverkan hade amoxicillin med upp till tre måndader, medan ciprofloxacinen har en negativ effekt på tarmkanalens mångfald av bakterier i upp till 12 månader.

Speciellt såg forskare en nedgång i överflödet av hälsosamma bakterier som producerar butyrat (smörsyra), som är viktigt för att förhindra inflammation, bildande av cancer, och spänning/stress i tarmkanalen. Fint då att man dagligen kan inta smörsyra via ghee!

Främja goda bakterier

Därför är det viktigt att främja de goda ”husdjuren” genom rätt mat och genom att fylla på med hälsosamma bakterier – probiotika –via tabletter eller levande kulturer såsom i surkål eller yoghurt (det finns mjölkfria alternativ). Jag rekommenderar dagliga tillskott av probiotiska bakterier för att återställa tarmens pH och inre positiva balans.

Se även till att äta mat som innehåller olösliga fibrer (stärkelse och oligosackarider) – prebiotika – för det är näring för bland annat bifidobakterier. Dessa bakterier producerar i sin tur fettsyror som är viktig näring för tarmslemhinnan och hormonproduktionen. Havrekli ger utmärkt fibertillskott och innehåller även bra näring.

Tarmfloran är inblandad vid omvandling av flera av kroppens viktigaste hormoner.

– Goda tarmbakterier: som laktobaciller och bididus främjar en god hälsa genom att hämma tillväxten av skadliga bakterier och ämnen, underlättar matsmältning och absorption av näring, samt främjar immunförsvaret.

– Opportunistiska sjukdomsframkallande bakterier: som Echericia Coli, Bacteroider med flera, är harmlösa i sitt naturliga habitat men kan bli virulenta och skadliga om vi av olika skäl får sämre resistens (försvar).

– Skadliga bakterier: som Clostridium perrongens, Staffylokocker etcetera, försämrar vår hälsa genom att skapa jäsningar av tarmens innehåll, främja bildningen av carcinogena ämnen och producera toxiner (gifter). Överväxt av staffylokocker kan orsaka förstoppning i tarmen.

– Amning främjar en hälsosam tarmflora. Ett antal studier har visat att barn som ammas växer lite långsammare och är lite smalare än bara som matas med ”infant formula”, välling designad för småbarn. Det är bra, för barn som ammas har också en något lägre förekomst av fetma, allergier, diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar senare i livet. Enligt en ny studie från danska Nationella Födoinstitutet och Köpenhamns Universitet kan det här faktumet bero på att amning främjar utvecklingen av välgörande bakterier i det växande barnets tarmkanal.

Hormonell inverkan

Tarmfloran är inblandad vid omvandling av flera av kroppens viktigaste hormoner från sköldkörteln, binjurebarken och könskörtlarna. Hormonerna utsöndras från levern via gallan och transporteras ett stycke i tarmen, innan de återupptas av tarmslemhinnan för vidare transport till levern. Under färden genom tarmen kan bakterierna påverka mängden och kvaliteten på de hormonprodukter som återvänder till levern.

Tarmfloran fyller också en viktig funktion i det enterohepatiska kretsloppet mellan levern och tarmen. Gallsyror, kolesterol och olika mer eller mindre toxiska substanser återvinns med hjälp av tarmbakterierna. Bakteriefloran har även betydelse för produktion av vitaminer och andra näringsämnen. Bakterier i tunntarmen producerar det livsnödvändiga vitaminet B12 och i tjocktarmen bildas bland annat vitamin K, vilket behövs för blodets koagulering (stoppar blödningar). Det hela är ett högt utvecklat och sofistikerat system.

Ät probiotika och prebiotika samt undvik antibiotika!

Forskare från Systembiologi vid Danmarks Tekniska universitet har kartlagt (mappat) 500 okända mikroorganismer i den mänskliga tarmfloran, men även 800 hittills okända bakterie–virus (bakteriofager) som anfaller tarmbakterier. Vi står inför stora kunskapsgenombrott beträffande tarmfloran. Eftersom tarmfloran numera kopplas till ett stort antal sjukdomar såsom typ 2 diabetes, astma och fetma, är detta fundamentalt viktig kunskap.

Konklusion:

Ett friskt mag-tarmsystem är grunden för en god hälsa. Men ett ekosystem är aldrig helt i balans eftersom det består av en levande, föränderlig biomassa. Det påverkas av vår livsstil och psykiska balans. Idag finns mycket kunskap om hur bakterierna påverkar matsmältningen i tarmen. Men vi är fortfarande bara i början av att förstå denna komplicerade aktivitet.

Dr. Sanna Ehdin

Referenser:

– Text ur Nya Självläkande människan, Dr Sanna Ehdin 2014 – och där finns referenser.
– One course of antibiotics can affect diversity of microorganisms in the gut, American Society for Microbiology, 2015.
– An integrated catalog of reference genes in the human gut microbiome, Nature Biotechnology, 2014.
– Breastfeeding promotes the growth of beneficial bacteria in the gut,  Applied and Environmental Microbiology
– Vårt stora kraftcenter (tidigare artikel i serien) 

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.     

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.