Kan barndomsminnen pensioneras? Ja, kanske rent teoretiskt, om de är äldre än 65 år. Men i praktiken blir de allt livaktigare och mer påtagliga ju längre tiden går. Till sist känns det precis som slutraden i Vilhelm Ekelunds dikt ”Det snöar”: ”min barndom på mig ser”.
I Vilhelm Ekelunds fall var det snöfallet, det fina, som fick honom att minnas barndomen. Eller som han så elegant vände på det: att barndomen såg honom. Ren mysticism, kan tyckas, men intuitivt anar man djupet och, i viss mån, logiken i tanken.
Just snö är väl en typisk barndomskänsla, långt ifrån vuxenvärldens ojanden över snöskottning, SJ-strul och dubbdäck. Kramsnö betydde snöbollskastning, pudersnö skidåkning, och var det dessutom riktigt kallt så blev det hockey på krematoriedammen i Helsingborg. Och på tal om rubrikens utlovade sinnesupplevelser: Vi var på dammen hela dagen och hade aldrig dryck eller matsäck med oss. Svettiga satt vi på dammkanten och åt oss otörstiga på snö.