Hur åt och levde människor förr som gjorde att de inte fick matallergier och intoleranser som vi har idag? Maten kom från lokala gårdar och mindre marknader och eftersom dagens konserveringsmedel inte fanns åts maten färsk. Maten baserades på färska råvaror som tillreddes hemma, utan kemiska tillsatser och man åt inte heller antibiotika utan syrad mat. Sedan finns det en rad faktorer som listas i artikeln.

Alla typer av allergier har ökat hos oss under de senaste 50 åren, och idag har mer än var tredje person allergiliknande besvär. En brittisk studie visar att hälften av alla barn har haft någon form av allergisk reaktion, och bland vuxna är siffran 30 procent. Var fjärde svensk är drabbad av allergier, och andelen astmatiker har gått från 1 procent år 1950 till 10 procent idag. Vad har hänt på så kort tid? En bra översiktsartikel av Birthe Storaker i TV-helse.se tar en titt på möjliga orsaker till denna explosionsartade ökning.

Man åt inte genmodifierad mat, onaturliga tillsatser, fyllnadsmedel, färgämnen eller konserveringsmedel.

I början av 1900-talet kom maten från lokala gårdar och mindre marknader, och eftersom dagens konserveringsmedel inte fanns åts maten färsk (1). På grund av att artificiell gödsel inte fanns (inga pesticider) och att ingen industriell bearbetning gjordes av maten, blev kosten näringsrik.

Man åt lokal mat utifrån rådande säsong. Maten baserades på färska råvaror och tillreddes med traditionella matlagningsmetoder i hemmen.

Människorna som hade tillgång till denna rena och ekologiska mat var knappast undernärda. Fattigdom behöver inte nödvändigtvis betyda svält. Det kan istället innebära en sund livsstil.

Maten var medicin

Våra förfäder åt alla delar av djuren tex mineralrik brosk/märg och näringstäta inälvor. Benbuljong var vanligt, att man kokade soppar som innehöll inte bara muskler utan näringsrika ben med benmärg. Då urlakas en mängd kollagen som är mycket näringsrikt för vår hud, leder, tarmvägg med mera. Recept på benbuljong finns här.

Inte heller intog man antibiotika eller receptbelagd medicin. När tidigare generationer fick feber och blev sjuka tog man de lugnt, höll sig varm och väntade till det gick över. De åt näringsrika och stärkande soppor och vilade ut.

Maten var medicinen, samman med stärkande örter ibland. De nyttjade kroppens naturliga och självläkande mekanismer mycket bättre än vi gör idag, när allt ska gå så fort. Man vistades också  mycket utomhus, i naturen och på odlingsfält och fick därmed frisk luft och rörelse.

För lite bakterier

Modern forskning visar att allergier ökar för att vi har lite bakterier i kroppen: ”Barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans”, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet.

Dock vill han inte peka ut någon annan särskild orsak, men att första levnadsåret är mycket viktigt för ett sunt immunsystem. Och det är just tarmfloran som lär upp immunförsvaret (artikel kommer på det). Sedan tog man inte heller antibiotika förr, och den har förstört mer än något annat eftersom den slår hårt mot hela kroppens bakterieflora. För vi är beroende av en hälsosam tarmflora för både näringsupptag och näringsproduktion.

Barn som har gott om laktobaciller i tarmfloran har allergier i betydligt mindre utsträckning än andra.

Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare (mindre artrik och färre bakterier) än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjorts på afrikanska stammar visar att bara en person på 1 500 personer är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige! Men människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dock allergier inom ett par år efter att de anlänt.

Intressant nog kan man se att sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom.

Forskning har visat att:

– barn som har gott om laktobaciller i tarmfloran har allergier i betydligt mindre utsträckning än andra.

– det räcker att tillföra en enda sorts positiv bakterie, vilken sedan stimulerar och attraherar andra goda bakterier i magen att föröka sig. De fungerar som synergister och förstärker varandra.

– barn som växer upp i en antroposofisk miljö och går i Waldorfskolor har halverad risk för allergier jämfört med barn i vanlig kommunal grundskola. Antroposofiska barn ammas längre och sex av tio äter föda konserverad med mjölksyrabakterier, vilket är nyttigt för tarmens hälsosamma bakterieflora. De får också betydligt färre antibiotikakurer, och knappt vart femte barn vaccineras då de menar att naturliga infektioner ger ett bättre skydd mot allergier.

Industriprocessad komjölk och gluten

Den industriprocessade komjölken, som är högpasteuriserad och fetthomogeniserad, och mängden gluten kan spela en roll:

– WHO European Region rekommenderade redan i början av 2000-talet att barn ska undvika komjölk före 10–12 månaders ålder. En för tidig introduktion av komjölk kan leda till blödningar i tarmen. Finska forskningsstudier har visat att småbarn inte bör få komjölk före 9 månaders ålder eftersom det kan öka risken för allergier och infektioner senare i livet.

– Allergisk reaktivitet kan även bero på att man har fått det för tidigt i livet och/eller i för hög dos. På 1980-talet gjordes flera årskullar ungdomar till glutenallergiker i Sverige eftersom Livsmedelsverket rekommenderat en välling som hade för högt gluteninnehåll.

Många tål inte mjölkprotein (speciellt kasein) utan att veta om det. Då kan man göra klarnat smör – ghee. När smöret klarnas försvinner proteiner som är svåra att smälta och annars kan ge allergier för en del människor.

Fettbalansen

Förr åt man mycket naturligt fett – inklusive mättat fett. Det fanns varken fettfobi, kemikaliepyrt margarin eller värmepressade extraktionsoljor av bomull och soja. Snabba (raffinerade) kolhydrater åts inte och ingen utom överklassen eller rika borgare åt socker ibland. Kosten vi äter har en direkt inverkan på tarmflorans utveckling, och snabba kolhydrater är negativt för det främjar för mycket svamp, mögel och jäsningar.

Antalet överviktiga människor har också exploderat de senaste 50 åren. Sedan 1980 har antalet överviktiga i världen fördubblats, och nu har var tredje vuxen (1,5 miljarder) övervikt, och 10 procent av alla vuxna har fetma (kraftig övervikt). Mellan 1969 och 2005 tredubblades antalet överviktiga och fetman femdubblades i Sverige, och nu är hälften av alla människor överviktiga. Övervikten är inte bra för något i kroppen, och speciellt inte tarmens hälsa.

Omega 6/3-balansen: 

Obalans av fettsyrorna omega-6 och omega-3 kopplas enligt forskare världen runt till ökad risk för typiska inflammatoriska sjukdomar och ett försvagat immunförsvar. Problemet med för hög omega-6/3-kvot är att omega-6-fettsyror i kroppen bildar prostaglandiner (av typ E2), vilket i sin tur förskjuter immunförsvaret i en ”allergisk” riktning.

Genom att inta omega-3-fettsyror (fiskolja) motverkar man detta då det hämmar inflammationen i kroppen. Vi behöver också minska ordentligt på de förstnämnda (omega 6 som finns rikligt i industrimaten) och äta mer av omega-3-fettsyror, som bland annat finns i fet fisk.

Hälsotips vid astma:

Medveten andning kan hjälpa mot astma. Genom att träna sin andning med en Relaxator till att bli djupare och lugnare har många blivit av med astma. En 11-åring blev fri från astma och allergi på bara tre veckor genom denna andningsträning.

Läs mer här:

– Varför led inte dina förfäder av matallergier och matintolerans?    
– Därför ökar allergier: ”För lite bakterier i kroppen”.   
– Nya Självläkande människan, av Dr Sannas Ehdin

Dr Sanna Ehdin

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.