Har socialdemokratin förlorat sina rötter? Brukade den inte vara ett parti för ”the working class” – en samhällsklass som såg ett värde i arbete, pliktkänsla och moral? Fanns det inte ett hjältemod, ja ett drag av heroism inom partiet? ”Självklart!” säger Markus Allard i ett samtal med Göran Adamson.
Der Berg ruft heute nicht mehr! ”Berget kallar inte längre!” Jag satt och slet med min avhandling när blicken fastnade på en rubrik i den österrikiska tidningen Zur Zeit. Vilken vacker, dramatisk formulering! Författaren menade att allt som i metaforisk mening kunde förknippas med det där ”berget” som vi känner från den politiska romantiken inom konst och litteratur – uppoffring, försakelse, underkastelse, ensamhet, asketism, disciplin, plikt och lidande, och inte minst heroism – efter 1945 hade hamnat på den politiska sophögen. Varför? Jo, för att nazismen fyllt dessa metaforer med en sådan förvanskad innebörd. Uppoffring, hade vi lärt oss, betydde uppoffring inför Tredje riket. Försakelse och underkastelse var lika illa. Ensamhet? Det var den enslige demiurgen som krossade demokratin. Asketism uttryckte SS-männens soldatmoral och disciplin och plikt tillhörde lägervakten i Auschwitz. Men inget rykte var nog värre än heroismens, som blev sinnebild för Hitlers knektar som gick över lik på vägen mot nazismens tusenårsrike.
Problemet är bara, menade artikelförfattaren, att inget av dessa begrepp är dåligt i sig. Man kan uppoffra sig för sina barn, och den ensamme kanske behöver medkänsla i stället för en nazistämpel i pannan. Asketen kanske bara är en person som inte köper den senast rådande tankemodellen över allting, och den som känner disciplin och plikt kanske sitter framför pianot och övar inför skolavslutningen. Alla pianister är ju inte nazister. Heroismen och hjältemodet då? Jo, även de kan tolkas mer försonligt. En som gör det är Örebropartiets Markus Allard, när vi sätter oss ner för en intervju.
”Nu ska jag inte hylla mig själv”, säger han, ”men nu vill jag prata om heroism. Inom arbetarklassen finns historiskt en känsla av att det här ska vi klara av.”
