Brasilien fick ett världsgenombrott under VM i Sverige 1958. Fram till dess hade de varit kända för sin teknik, men knappast för genomförandet. Brassarna hade sjabblat bort guldet på hemmaplan 1950. Men det som fanns på näthinnan innan spelet började i Sverige var den ohämmade brutalitet som präglat laget under VM i Schweiz 1954. ”Teknik” och ”system” fick nya betydelser när den match som gått till historien som ”Slaget i Bern” tolkades.
Det var Ungern som ställdes mot Brasilien i en kvartsfinal som spelades i hällande regn. Ungrarna vann med 4–2. Efter att Julinho reducerat till 3–2 med 25 minuter kvar blev det ”elektriskt”. I sin helhet innehöll matchen 42 frisparkar, två straffsparkar, fyra varningar och tre utvisningar. Sándor Kocsis spikade slutsiffrorna med två minuter kvar. Men då hade kampsporten pågått öppet i mer än 20 minuter och efter slutsignalen fortsatte spelarna att slåss när brassarna trängde in i sina motståndares omklädningsrum.
Det var 1954. Två år senare inträffade det ungerska folkets resning mot Sovjetunionens överhöghet. Det ledde, precis som 1920, till en flyktingvåg. Miljoner ungrare tog chansen att lämna landet via gränsen till Österrike. Än en gång – om vi enbart håller oss till sporten – översvämmades världen av fotbollskunnigt folk när det framgångsrika landslaget splittrades. Fundamenten för segern i OS 1952 och finalplatsen i VM 1954 smulades sönder.
