De flesta av oss lägger mer tid på digital media nu än vad vi gjorde för tio år sedan. Dagens tonåringar har växt upp med en smartphone i fickan. I jämförelse med tonåringar för några årtionden sedan är deras interaktion med traditionell media som böcker och filmer helt annorlunda.
Tillsammans med mina medförfattare analyserade jag undersökningar som representerade över en miljon tonåringar över hela USA. Uppgifterna har samlats in sedan 1976. Vi upptäckte en enorm förändring i hur tonåringar använder sin fritid.
Böcker verkar allt mer få samla damm.
Det handlar bara om skärmar
För ett par år sedan, 2016, lade den genomsnittlige tredjeårseleven sex timmar per dag av sin fritid på att skriva meddelanden, vara på sociala medier och att surfa på internet. Och det var bara tre aktiviteter; om aktiviteter på andra digitala medier hade räknats med hade det förmodligen varit mer.
Tonåringar har inte alltid lagt så mycket tid på digitala medier. Sedan 2006 har tiden online fördubblats och från att ha varit en periodisk aktivitet har sociala medier blivit en daglig aktivitet. Nästan 90 procent av flickorna i tredje året sade 2016 att de besökte sociala medier dagligen.
Samtidigt ökade tiden för videospel från under en timme per dag till en och en halv i genomsnitt. En tiondel av åttaklassarna lade ner 40 timmar eller mer per vecka 2016 på spel. Det är lika mycket som ett heltidsjobb.
Dygnet har begränsat med tid, så vad är det som får stryka på foten?
Kanske ingenting. Många forskare menar att tiden online inte står i vägen för tiden vi lägger på traditionell media. En del människor är helt enkelt mer intresserade av media och underhållning, påpekar de, så fler än en sorts media betyder inte nödvändigtvis att det blir mindre av något annat.
Det säger oss dock inget om vad som händer en hel kategori människor när tiden som läggs på digitala medier bara växer och växer. Svaret får vi från stora undersökningar som har gjorts under flera års tid.
Filmer och böcker på sidan av
Tidigare gick 70 procent av åttaklassarna och förstaårseleverna på bio en gång i månaden eller mer. Nu gör bara hälften av dem det. Under tiden från sent 1970-tal till mitten av 2000-talet var biobesök lika populärt, vilket antyder att hemmavideon inte konkurrerade ut biobesöken.
Efter 2007 – när Netflix introducerade sin streamingtjänst för filmer – började biobesöken att förlora sin dragningskraft. Filmtittandet har mer och mer blivit en ensamupplevelse. Det passar in i ett större mönster: i en annan analys upptäckte vi att dagens tonåringar går ut med sina vänner betydligt mer sällan jämfört med tidigare generationer.
Men trenden i biobesökandet bleknar i jämförelse med den största förändringen vi hittade: en enorm minskning i läsandet. 1980 sade 60 procent av eleverna i tredje året att de läste en bok, nyhetstidning eller magasin varje dag som inte var en skoldag.
Enligt svaren 2016 är det bara 16 procent som gör det. Skillnaden är stor, trots att boken eller tidningen lika väl kan läsas digitalt (frågan i undersökningen specificerade inte formatet).
Antalet förstaårselever som sade att de inte har läst några böcker alls för nöjes skull det senaste året ökade nästan trefalt och var 2016 en av tre.
Det bådar inte gott inför övergången till universitetet heller. Föreställ er att gå från att läsa texter på två meningar till att läsa bara fem sidor i en 800-sidig lärobok i ett streck.
För iGen – smartphonegenerationen, de som föddes 1995 och framåt och som har levt hela sin ungdomstid med smartphones – har böcker, nyhetstidningar och magasin en allt mindre del i deras vardag.
Självklart läser tonåringar fortfarande, men de läser korta texter och Instagram-rader, inte långa artiklar som utforskar djupa ämnen och kräver kritiskt tänkande och reflektion. Kanske är det det som ligger till grund för att 2016 gav de lägsta läsresultaten sedan de unga i USA började testas 1972.
Det bådar inte gott inför övergången till universitetet heller. Föreställ er att gå från att läsa texter på två meningar till att läsa bara fem sidor i en 800-sidig lärobok i ett streck. Det krävs träning för att kunna läsa och förstå längre böcker och avsnitt. Den träningen får tonåringarna inte.
Enligt en studie från Pew Research Center för några år sedan läste yngre människor fler böcker än äldre människor gjorde. Men det inkluderade skolböcker och deltagarna grupperades inte efter ålder. När vi följer hur mycket människor läser litteratur för underhållnings skull så läser smartphonegenerationen betydligt mindre än generationen innan.
Vägen framåt
Så, borde vi vrida telefonen ur våra ungas händer och istället ge dem pappersböcker?
Antagligen inte: smartphones är tonåringarnas huvudsakliga form för social kommunikation.
Det innebär ändå inte att de behöver hålla på med dem hela tiden. Efter undersökningar av den mentala hälsan kopplad till tid med digitala medier rekommenderas en begränsning på två timmar per dag för fritid vid skärmarna. Gränsdragningen ger tid för andra aktiviteter, som att gå på bio med vänner eller att läsa.
Den stora nedgången i läsning tror vi har den största påverkan på våra ungar bland de trender vi hittade. Att läsa böcker och längre artiklar är ett av de bästa sätten att lära sig kritiskt tänkande, förstå komplexa frågor och att skilja på fakta och påhitt. Det är avgörande för att vara en informerad röstberättigad, en involverad medborgare, en framgångsrik universitetsstudent och en produktiv anställd.
Om det tryckta börjar dö ut, så kommer mycket att följa med.
Jean Twenge är professor i psykologi vid San Diego State University. Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation.
