Till brännsår, småsår, skrapade knän, stickor och blåsor men också för behandling av liggsår – grobladet läker och har förmåga att dra ur var och orenheter. Det har också antibakteriell effekt. Bladen är lätta att känna igen och hantera. Örtexperten Alexandra De Paoli berättar här om grobladens egenskaper och hur man använder dem.
Grobladet kallades förr dragblad, och det säger en del om vad bladen gör. De kan dra ur var ur sår, vätska ur blåsor, men också stickor. Många barn kallar det för grodblad, säger Alexandra De Paoli och berättar att ordet "gro" är ett gammalt nordiskt ord som betyder läka.
Bra växt för barn
Den här växten rekommenderar hon gärna, speciellt till barn, eftersom den inte går att ta miste på. Hennes eget intresse för läkeväxter väcktes när hon var barn. När hon lärde sig vad olika växter var bra för fick hon en starkare relation till varje enskild ört och på det sättet till hela naturen. Det har alltid känts viktigt med den relationen, säger hon.
Det vill hon gärna föra vidare.
– Man ska inte kunna se ett groblad utan att tänka "Aha, det där är ett jättebra plåster!". Då har man en relation, säger hon.
Genom att lära barnen hur de kan använda groblad ger man dem också makt att själva ta hand om mycket av det som kan hända dem på sommaren. De kan ramla i ett nässelsnår, få insektsstick eller skrubbsår.
– Kan man då själv gå ut som liten och plocka upp ett blad, tvätta rent det och göra den här lilla proceduren, så blir det så spännande att det nästan blir roligt att göra illa sig.
Många aktiva ämnen i samverkan
Grobladet innehåller många aktiva ämnen som samverkar. De innehåller ett garvämne som är sammandragande och drar ihop såret så att det slutar blöda. Därför krymper såret ganska snabbt.
Det här är en så fantastisk källa till läkande att det vore vansinne att inte använda det.
Alexandra De Paoli, örtterapeut
De innehåller ett mycket starkt bakteriedödande ämne som heter aucubin; naturens eget antibiotika. Slemämnen; saponiner, löser upp och rensar ut orenheter och var i såret.
Ett skrubbsår med grus i kan vara svårt att få rent, och det kan göra rätt ont. Men om man sköljer såret med ljummet vatten och sedan lägger om med groblad så drar bladet ut grus, smuts och eventuellt var. Det gör att såret kan se värre ut efter ett par dagar, men det är bara positivt, säger Alexandra.
Kiselsyra och zinkoxid hjälper till att stimulera nybildningen av hud.
Använda bladen
Groblad växer där människor och djur rör sig mycket. Fröna blir klibbiga när det regnar på dem och de sprids genom att de fastnar på våra fotsulor.
Det kan därför finnas en del jordbakterier på bladen, och dem vill man inte ha i såret eftersom det finns risk att få stelkramp. Tvätta bladet noga i rinnande vatten, från en kran eller flaska. Har man inte det så går det bra att göra rent bladet genom att stoppa det i munnen och suga på det. Där gör bakterierna ingen skada.
Krossa sedan bladet så att det kommer fram vätska. Bladet blir som en blöt disktrasa och ger bättre effekt så, säger Alexandra. Lägg på bladet. Lägg sedan ett helt groblad utanpå för att kapsla in ämnena. Fäst med en tejpbit eller ett plåster, eller om området är större; med en näsduk eller gasväv.
Låt det sitta på tills bladet har torkat eller tills det börjar bli klibbigt under. Är det var i såret kan man känna att det har kommit ut och man vill ta bort det. Skölj med svalt, rent vatten och sätt sedan på nya groblad.
Spara groblad
Bladen går att spara och förvara. Då torkar man eller fryser dem.
- Torkade blad lägger man i kallt vatten (varmt vatten förstör det bakteriedödande ämnet) några timmar och använder sedan vattnet att tvätta med. Men på det här viset tar det några timmar innan man kan använda dem.
- Tvätta bladen, torka torra med en kökshandduk och frys in dem på en bricka. Lägg dem sedan i en burk med lufttätt lock. Ta fram ett blad i taget ur frysen och använd. Frosten spränger cellerna i bladet så de är redo att läggas på. Har man till exempel bränt sig eller skrapat sig känns det bra med de kalla bladen och man kan också gnugga med bladet.
Olika ört - olika effekt
Olika örter kan vara olika effektiva på sår, kanske beroende på säsongen eller typ av sår. Provar man en som inte fungerar så kan en annan visa sig ha god effekt.
– Om det är rötmånad till exempel så läker ju allting sämre och då kanske man måste ta fram det tunga artilleriet, som groblad.
– Personligen väljer jag alltid groblad om jag har groblad. Jag tycker att den är bäst.
Men olika kroppar kan fungera olika. Det beror också på vilken växt man trivs med att hantera, säger hon.
Många sätt att använda groblad
Alexandra har fått höra många berättelser om hur man har använt groblad på olika sätt. En person använde det på en fotvårta. Vårtan försvann på bara några dagar med hjälp av groblad.
– Det här är jättebra till alla typer av sår, skrapsår, skärsår, det gör så att blodet slutar rinna ur ett skärsår. Det är bra vid myggbett och andra insektsbett också. Getingstick, bistick och även bromsbett. Det är bra när man har bränt sig på brännässlor. Det hjälper om man har blivit biten av pissmyror.
Man kan också droppa från grobladet i örat om man har öroninflammation. Om de har varit frysta kan man klämma ur, det räcker med en liten droppe.
En kvinna berättade hur hon hade skött om liggsåret på en äldre släkting. Benet var så dåligt att läkaren sa att de kanske skulle behöva amputera. Kvinnan lade nya groblad på såret varje dag och masserade också. På det sättet drogs orenheter och var ur såret och det blev bättre. Efter att hon behandlat såret i två-tre veckor var det ingen fara för benet längre.
Vill man behandla någon på vårdhem kan man gärna berätta för personalen hur man använder grobladen, säger Alexandra. Man kan prova att förhandla med dem, be att få testa det under en period och man kan erbjuda sig att komma dit och göra det.
– Det här är en så fantastisk källa till läkande att det vore vansinne att inte använda det.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sett att grobladen har en viss effekt på sjukhusbakterier och multiresistenta bakterier. Därför pågår nu arbete med att odla groblad för att ta fram läkemedel.
Alexandra De Paoli är utbildad örtterapeut och journalist, men har lärt sig om växters effekter på kroppen sedan 7-årsåldern. Sedan 2005 medverkar hon som örtexpert i livsstilsprogrammet Strömsö. Förutom de kunskaper hon har genom egen erfarenhet studerar hon tillgänglig forskning om örter och deras verksamma substanser. Från 2019 är hon även medlem i EU-kommissionens fokusgrupp om medicinalväxter. Genom sitt arbete vill hon inspirera fler att prova läkeväxter som komplement till annan medicin.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.