Lag och ordning har på senare år varit ett begrepp med självklar plats i den politiska debatten, och frågan har seglat upp som nummer ett hos väljarkåren. Partiernas rättspolitik skiljer sig åt, i vissa fall.

Något som ofta lyfts som ett avskräckande medel för att stävja brottsligheten är strängare straff, och både sittande regering och opposition lanserar förslag på hur nya straffsatser ska se ut, bland annat togs den så kallad straffrabatten för yngre bort från och med den andra januari i år. Detta innebär att unga kriminella i åldrarna 18 till 20 år som begår grova brott inte längre ska få sina straff reducerade med hänvisning till deras ålder. Detta gäller om brottet personen döms för har ett straffvärde på ett år eller mer. Inte heller behövs det längre särskilda skäl för att unga myndiga ska kunna dömas till fängelsestraff. Vidare ska brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om förövaren har fyllt 18 år.

Idén om att det är hårda straff som krävs för att minska våldet motsägs av Kriminalvården som 2021 gav ut rapporten ”Kort om straffskärpningar” författad av Lina Grip, utredare vid Kriminalvårdens Forsknings- och Utvärderingsenhet, och Emeli Lönnqvist, doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet. I rapporten menar man att tvärtemot vad som förespråkas i den politiska diskussionen så har inte längre straff i sig automatiskt en avskräckande effekt. Däremot så tycks det som att en ökad risk att gripas och åtalas, oavsett längden på straffet, kan få den önskade effekten och i viss mån avhålla individer från att begå brott.