Förra året påbörjades firandet av Demokratin 100 år, något som är direkt kopplat till att vi alla, under förutsättning att vi är svenska medborgare, kan gå och rösta i riksdagsvalet.
1921 fick nämligen kvinnor gå till valurnorna och rösta i ett riksdagsval för första gången. Idén att även kvinnor skulle få rösta var varken ny eller okontroversiell. Redan 1884 hade tidningsmannen och politikern Fredrik Theodor Borg lagt fram en motion för kvinnlig rösträtt. Denna motion blev dock nedröstad med siffrorna 53 mot 44. Men bollen var satt i rullning. 1902–1903 inleddes en aktiv kamp för kvinnlig rösträtt genom ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt” som organiserade kvinnor från hela det politiska spektrumet. Ytterligare ett lagförslag för kvinnlig rösträtt lades fram 1912, men röstades även då ned.
1919 var till slut det politiska läget sådant att en lag för kvinnlig rösträtt kunde gå igenom. Detta krävde en grundlagsändring som klubbades den 26 januari 1921. Riksdagsvalet 1921 såg därmed inte bara ett ökat valdeltagande, utan också de fem första kvinnorna någonsin ta plats i riksdagen. Elisabeth Tamm för Liberala Samlingspartiet, Nelly Thüring och Agda Östlund för Socialdemokraterna samt Bertha Wellin för Högern/ Lantmanna- och borgarepartiet valdes alla in i riksdagens andra kammare, medan Kerstin Hesselgren för Liberala Samlingspartiet tog plats i den första kammaren.
