Alla som vill bli lärare i framtiden måste ha minst betyget C i svenska. Blivande förskollärare måste ha minst D, enligt det utredningsförslag som regeringen nu tar emot. Följden blir ett kraftigt tapp av nya studenter, slår utredningen fast.
Förslag på skärpta antagningskrav är väntade, eftersom det är vad regeringen bett om i direktivet till utredaren Peter Honeth, tidigare liberal statssekreterare på utbildningsdepartementet.
I betänkandet han nu överlämnar till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) framgår också vad det får för konsekvenser.
Räknar med färre avhopp
Enligt uppgifter ur betänkandet minskar antalet nybörjarstudenter med mellan 27 och 35 procent, beroende på typ av lärarutbildning. Å andra sidan bedöms avhoppen minska kraftigt. I dag kan hälften av studenterna på en utbildning hoppa av och den andelen bedöms minska till 25–40 procent.
Förutom att bromsa avhoppen syftar de skärpta kraven till att höja statusen på lärarutbildningen.
– Det uppfattas som en lätt utbildning, men det är det inte och det ska det inte vara. Det är viktigt att säga att det här är en krävande utbildning. Yrket som lärare är ett krävande yrke och det fordras en utbildning som ställer stora krav, säger Peter Honeth vid en pressträff med regeringen.
Mer svenska
Med färre studenter och oförändrade anslag blir det mer resurser till utbildningarna. Ska förändringen genomföras är det rätt tillfälle nu, eftersom barnkullarna minskar kraftigt, enligt utredningen.
I betänkandet föreslås också en omstöpning till mer "skolnära" lärarutbildningar. De mest teoretiska, abstrakta delarna slopas och mer tid läggs på ämnen och ämnesdidaktik. Blivande låg- och mellanstadielärare får mer utbildning i svenska, med tyngdpunkt på läs- och skrivinlärning.
– Svenska är en förutsättning för studierna. Det är också lärarens viktigaste arbetsredskap. Man kan inte fungera bra som lärare utan att kunna språket och kunna framträda, lyssna, läsa och skriva för och med eleverna, säger Peter Honeth.
