Trump och Putin spelar brädspelet Risk med hela världen. En gammal traditionell maktordning där sakargument och tal om rättvisa avvisas och protester ses som upprörande och opassande. De kan bara bemötas på det sätt som autokrater förstår och inte med fredspopulism, skriver författaren och samtidsanalytikern Mats Sederholm.
Det som Ukraina fått stå ut med är för oss i Europa obegripligt. I ett terrordåd i staden Örebro i Sverige dödades elva personer av en ensam mördare. Landet präglades helt av detta i veckor. I Ukraina dör hundratals varje dag. Det traumatiska är gränslöst. Längtan efter fred är lika gränslös den.
I Europa framförs rop efter fred i stället för en militär eskalering. Fred skapas genom att ge och ta såsom vi känner den i vår demokratiska tradition där en diplomatisk vilja lyser upp vägen. Roger Waters, en av förgrundsmusikerna i det legendariska bandet Pink Floyd talade via länk direkt till FN häromdagen. Han påminde om hur Kubakrisen och ett nära förestående världskrig kunde undvikas därför att president Kennedy och den sovjetiska ledaren Chrusjtjov talade med varandra på telefon. Waters tänker sig att samtal mellan Putin och Trump skulle kunna bli lika framgångsrika. Men de autokratiska karaktärerna fungerar inte så.
Att försöka få fred med imperialistiska autokratier såsom med Ryssland, men även med den amerikanska regeringen, är som att sträcka ut handen till en krokodil, den tas. Sovjetunionen och USA var militärt likvärdiga vid tiden för Kubakrisen 1962, förhandlingsbordet var därför tillgängligt liksom bibehållen fred. Progressiva fredsivrare eller autokratiska supportrar åker just nu runt i en röra av respekt för Ukrainas suveränitet, insikter om västvärldens expansion som en delvis förklaring till Rysslands agerande och ett instinktivt idealistiskt nej till skrammel med kärnvapen. En röra därför att man inte vill förstå hur de autokratiska parterna fungerar.
Autokrater känner bara respekt för dem med samma styrka och samma slags manliga mekaniska hållning.
Många kvinnor känner redan den autokratiska karaktären, för den växer på samma stam som den patriarkala. Man ser den hierarkiska ordningen som den naturliga i världen där den/de på toppen, husbonden, är den som styr. Den som äger sanningen ”i huset”. Före vår tid av jämställdhet i Europa rådde dessa maktförhållanden i samhället och råder till viss del även i dag. Män och kvinnor såg på världen med mansidealens ögon. De manliga yrkena gav (och ger) självklart mer pengar och status, mannen måste få ha sin sexuella frihet, män visste mer och bättre och mansplaining var högtidligt och viktigt, liksom prästens predikan i kyrkan var i svunna tider då en annan skepnad av maktordning från samma stam rådde. Kvinnor som tänkte annorlunda sågs som svek mot familjen och de gjordes till paria. Och för husfridens skull, för ”fredens” skull, var det bäst att inte eskalera bråket med hot om skilsmässor eller dylikt.
Patriarkat, imperialism, fascism och narcissism är besläktade. De som tycker att det är helt olika saker ser inte tyngdpunkten, makten i sig. Den bär på samma kärna var eller när den än utspelar sig. Det är också därför vi ser hur gamla traditionella mansideal är på väg tillbaka tillsammans med nyhögern och autokratiska Trump- och Putin-sympatisörer.
Undersökningar visar att det främst är kvinnor som motsätter sig militära upprustningar. Men vill inte inse att det inte finns mänskliga eller etiska skäl för autokrater eller patriarkat att minska sin makt. Autokrater känner bara respekt för dem med samma styrka och samma slags manliga mekaniska hållning. Putin och Trump upprepar vad som alltid har sagts: Zelenskyj, sluta bråka i det geopolitiska huset, du vet din plats, du förstör för den geopolitiska familjen med ditt gnäll och varken klär dig eller uppför dig som du borde.
Rätten till självförsvar är en grundläggande mänsklig rättighet oavsett om offret är en stackars mobbad kille på skolgården, en kvinna under hot om våld eller ett land som försöker bevara sin integritet. Att be dem sälja ut sin respekt är inget annat än fredspopulism.
I Sverige finns ett uttryck: ”Tala med de lärde på latin och med bönder på bönders vis.” Nu är det viktigt för Europa att tala till autokrater på autokraters vis. Europas offentliggörande av satsningar på kärnvapen i självförsvar har redan skapat reaktioner hos Putin, bra! Men bakom retoriken måste man hålla huvudet kallt och kunna stå emot såväl ryssfobi som Trumps utfall. Det är dags för Europa att sluta sig, växa till sig militärt och med tydlighet berätta för världen att vi står fasta tillsammans. Vi har en historia av styrka och integritet som måste växa till sig. Den bidrar till att ge Zelenskyj det enda stöd som autokrater förstår sig på och således kan skapa förutsättningar för realistiska fredsförhandlingar och inte fredspopulism.
Mats Sederholm
Författare, samtidsanalytiker
