Under Socialdemokraternas regeringstid från 2014 till 2022 ökade anslagen till sjukvården med 90 procent. En stor satsning som märkligt nog inte märktes i vården. Tvärtom minskade antalet vårdplatser stadigt under hela perioden. En förklaring är att befolkningen ökade och resurserna var för små, skriver entreprenören Stefan Tiemark.
Enligt TV4/Novus septembermätning är väljarnas viktigaste fråga just nu sjukvården, och Socialdemokraterna är det parti som väljarna har störst förtroende för. Eftersom Socialdemokraterna hade regeringsmakten från 2014–2022 finns det goda förutsättningar att utvärdera deras insats inom sjukvårdsområdet.
När Socialdemokraterna tillträdde 2014 var utgifterna för svensk sjukvård 62 miljarder kronor, och under regeringsperioden ökade anslagen stadigt till att under 2022 nå upp till hela 118 miljarder. Detta är en ökning med 90 procent, vilket framstår som en mycket stor satsning på svensk sjukvård.
Men det är inte riktigt det perspektivet som framkommit i debatten det senaste decenniet. Tvärtom har det vid ett flertal tillfällen påpekats att Sverige har för få vårdplatser. Bland annat skrev Lena Mellin i Aftonbladet 2018 att Sverige har minst vårdplatser i hela EU, och i Svenska Dagbladet lyfte Läkarförbundet 2022 fram bristen på vårdplatser som det största problemet inom vården.
För att förstå hur det verkligen förhåller sig är det bra att ta hjälp av statistik.
För att förstå hur det verkligen förhåller sig är det bra att ta hjälp av statistik. Enligt SKR hade Sverige cirka 250 vårdplatser per 100 000 invånare 2014, vilket redan då gjorde att Sverige hade bland den minst tillgängliga sjukvården i EU enligt OECD.
Med de stora ekonomiska satsningarna som Socialdemokraterna gjorde på svensk hälso och sjukvård under sin senaste regeringsperiod är förväntningarna att läget ska se betydligt bättre ut i dag.
Därför förvånar det att utläsa från SKR:s statistik att antalet vårdplatser stadigt minskat i Sverige från 2014 till 2022. Antalet vårdplatser har faktiskt blivit hela 25 procent färre per capita. Under 2022 hade Sverige endast 190 vårdplatser per 100 000 invånare, vilket placerar Sverige på absolut sista plats i EU. Näst minst vårdplatser hade Nederländerna och Danmark med 245 respektive 248 vårdplatser per 100 000 invånare, vilket är cirka 30 procent fler än i Sverige.
Hur kommer det sig då att Sverige ekonomiskt satsat så mycket på sjukvården under Socialdemokraternas senaste regeringsperiod, en hela 90-procentig ökning, och samtidigt fått så liten utdelning? Svaret finns förmodligen i att svenskarna har blivit så många fler under samma period. Från 2014 till 2022 ökade Sveriges befolkning med nästan en miljon människor, och när befolkningen ökar i så snabb takt kräver det enormt stora satsningar på den allmänna servicen.
Utifrån fakta som presenterats här framstår det nästan som obegripligt att svenska folket har ett så högt förtroende för Socialdemokraterna i sjukvårdsfrågan. Under deras senaste regeringsperiod har de urholkat svensk sjukvård på ett sällan skådat sätt och tagit oss från bottenskiktet i EU till så få vårdplatser per capita att det nästan framstår som absurt. En rationell person som styrs av fakta borde i princip inte ha något förtroende för socialdemokratin i sjukvårdsfrågan.
Med utgångspunkt i det haveri som skett inom svensk sjukvård under Socialdemokraternas senaste regeringsperiod är det rimligt att ställa sig frågan om det finns fler områden inom offentlig sektor som blivit lika misskötta av Socialdemokraterna. Från 2014 till 2022 ökade Sveriges statsbudget med hela 400 miljarder kronor, eller med cirka 50 procent.
Många andra områden har upplevt stora ekonomiska satsningar, däribland rättsväsendet (50 procents ökning av anslagen) och allmänna bidrag till kommuner (65 procents ökning av anslagen) för att nämna några.
Om utvecklingen även inom andra områden varit lika svag som utvecklingen inom sjukvården borde svenska folket kanske ha betydligt lägre förtroende för Socialdemokraternas regeringsduglighet än vad nuvarande opinionsläge visar.
Stefan Tiemark
Entreprenör
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
