loadingHöjd skatt på läsk och andra sötade drycker minskade försäljningen men avspeglade sig inte i vikten hos barn och unga, enligt en studie. Arkivbild. Foto: Matt Rourke/AP/TT
Höjd skatt på läsk och andra sötade drycker minskade försäljningen men avspeglade sig inte i vikten hos barn och unga, enligt en studie. Arkivbild. Foto: Matt Rourke/AP/TT
Utrikes

Skatt på läsk ledde inte till minskad fetma

Petra Hedbom/TT

Att göra läsk dyrare gjorde inte att barn och unga minskade sin vikt. Det visar en uppföljning från Philadelphia där metoden med en extra skatt testats sedan 2017.

Andelen individer med övervikt och fetma ökar globalt och i många länder testas och diskuteras olika sätt att komma till rätta med problemet. Det är känt sedan tidigare att sockersötade drycker som läsk är en bidragande orsak till övervikt och att införa särskilda socker- eller läskskatter är ett sätt som har provats på olika håll. Men resultaten som vetenskapligt kunnat visa på effekten har varit få.

I Philadelphia infördes 2017 en skatt på både sockersötade drycker och de med sötningsmedel. Forskare har nu jämfört viktutvecklingen hos omkring 65 600 barn mellan 2 och 18 år i Philadelphia med barn i kringliggande områden som inte haft läskskatt.

Forskarna tog också hänsyn till andra faktorer som kan påverkar vikten hos barn, sådant som ålder och socioekonomisk status.

Minskad försäljning

Skatterna resulterade i att priserna på läsk steg med i snitt 30 procent och försäljningen minskade med mellan 25 och 35 procent. Men när forskarna undersökte BMI – ett mått på förhållandet mellan en persons längd och vikt – och fetma hos barnen syntes ingen skillnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Jama Pediatrics.

Forskarna skriver att det kan finnas flera anledningar till varför det inte syns någon effekt. De nämner bland annat att uppföljningstiden på i snitt två år var för kort för att skatten ska haft genomslag.

Bra för hälsan

Men de nämner också att studien framförallt pekar på att frågan om övervikt och fetma hos barn och unga är komplex och att det behövs många olika angreppssätt för att förändra utvecklingen. En minskad försäljning av sötade drycker har andra positiva effekter på hälsan men verkar inte tillräckligt för att minska övervikt och fetma.

Någon form av sockerskatt finns i ett stort antal länder, bland annat Mexiko, Finland och Storbritannien. De är utformade på olika vis men i de flesta fall leder det till en minskad försäljning. Däremot är de få studier som kan visa på en direkt effekt på just BMI.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHöjd skatt på läsk och andra sötade drycker minskade försäljningen men avspeglade sig inte i vikten hos barn och unga, enligt en studie. Arkivbild. Foto: Matt Rourke/AP/TT
Höjd skatt på läsk och andra sötade drycker minskade försäljningen men avspeglade sig inte i vikten hos barn och unga, enligt en studie. Arkivbild. Foto: Matt Rourke/AP/TT
Utrikes

Skatt på läsk ledde inte till minskad fetma

Petra Hedbom/TT

Att göra läsk dyrare gjorde inte att barn och unga minskade sin vikt. Det visar en uppföljning från Philadelphia där metoden med en extra skatt testats sedan 2017.

Andelen individer med övervikt och fetma ökar globalt och i många länder testas och diskuteras olika sätt att komma till rätta med problemet. Det är känt sedan tidigare att sockersötade drycker som läsk är en bidragande orsak till övervikt och att införa särskilda socker- eller läskskatter är ett sätt som har provats på olika håll. Men resultaten som vetenskapligt kunnat visa på effekten har varit få.

I Philadelphia infördes 2017 en skatt på både sockersötade drycker och de med sötningsmedel. Forskare har nu jämfört viktutvecklingen hos omkring 65 600 barn mellan 2 och 18 år i Philadelphia med barn i kringliggande områden som inte haft läskskatt.

Forskarna tog också hänsyn till andra faktorer som kan påverkar vikten hos barn, sådant som ålder och socioekonomisk status.

Minskad försäljning

Skatterna resulterade i att priserna på läsk steg med i snitt 30 procent och försäljningen minskade med mellan 25 och 35 procent. Men när forskarna undersökte BMI – ett mått på förhållandet mellan en persons längd och vikt – och fetma hos barnen syntes ingen skillnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Jama Pediatrics.

Forskarna skriver att det kan finnas flera anledningar till varför det inte syns någon effekt. De nämner bland annat att uppföljningstiden på i snitt två år var för kort för att skatten ska haft genomslag.

Bra för hälsan

Men de nämner också att studien framförallt pekar på att frågan om övervikt och fetma hos barn och unga är komplex och att det behövs många olika angreppssätt för att förändra utvecklingen. En minskad försäljning av sötade drycker har andra positiva effekter på hälsan men verkar inte tillräckligt för att minska övervikt och fetma.

Någon form av sockerskatt finns i ett stort antal länder, bland annat Mexiko, Finland och Storbritannien. De är utformade på olika vis men i de flesta fall leder det till en minskad försäljning. Däremot är de få studier som kan visa på en direkt effekt på just BMI.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025