Städaren som hittade tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholms hemliga papper kopplas via en banköverföring till en tjetjensk extremist. Terrorforskaren Magnus Ranstorp kallar det anmärkningsvärt att kursgården inte kontrollerade sina städare bättre.

Det var våren 2023 som Landerholm glömde hemligstämplade dokument på Gällöfsta kursgård i Kungsängen, vilket han nu står åtalad för.

Dokumenten hittades på Landerholms rum av en städare – en kvinna från Georgien, enligt förundersökningen.

Fyra månader senare fördes 15 000 kronor över till kvinnans bankkonto av en man som enligt Säpo rör sig i våldsbejakande islamistiska kretsar.

Mannen är rysk medborgare med tjetjenskt ursprung. I förundersökningen framgår det att Säpo 2019 ansåg att mannen borde utvisas av säkerhetsskäl.

Mannen har en bror som är välkänd av myndigheterna. Brodern, som är i 55-årsåldern, ska ha stridit mot Ryssland i båda Tjetjenienkrigen och han sägs ha en framträdande roll i svenska jihadistiska kretsar med ursprung i Kaukasien.

Väpnad fritagning

Han sökte asyl i Sverige 2007, men fick avslag. 2011 rymde han från Migrationsverkets förvar i Gävle vid en väpnad fritagning. Året därpå greps han och dömdes för grovt vapenbrott, men kunde av humanitära skäl inte skickas till Ryssland.

2014 åtalades han – och friades – för terrorbrott sedan han instruerat sin son i Syrien att spränga en fängelsemur i Aleppo.

– Han tillhör ett kluster av kaukasiska, tjetjenska grupper som håller lika mycket på med våldsbejakande extremism som kriminalitet och de är mer slutna än andra, språkligt och kulturellt, säger Magnus Ranstorp.

Ranstorp tycker att Gällöfsta borde haft bättre kontroll av sina städare, då kursgården drivs av en stiftelse som står under tillsyn av försvarsdepartementet.

– Det är anmärkningsvärt. När du har säkerhetskänslig verksamhet, då måste man inte ta det billigaste alternativet. Det är viktigt att man har koll på de som rör sig i lokalen.

"Kan vara otur"

Säpo har inte fått tag på städaren, som numera finns i Georgien, enligt förundersökningen. Så vad talar för att överföringen skulle handla om något annat än exempelvis städuppdrag?

– Det kan ju vara otur att just den här personen städar just det rummet. Det finns inget bevis på att de här dokumenten har koppling till den här transaktionen, säger Ranstorp.

Om de hemliga dokumenten har hamnat i orätta händer så är motivet knappast regelrätt spioneri, enligt terrorforskaren.

– Om de har gjort det så handlar det ju inte om att man agerar på uppdrag av Ryssland eller något annat land. Då är det mer att man tänker att man kan sälja dokumenten.