Bland de unga svenska män som återfaller i brott efter fängelsestraff har många en allvarlig psykisk sjukdom. Forskare vill se tidigare och mer effektiva insatser från samhället.
För några år sedan visade en studie att av unga svenska män som dömts till fängelse för vålds- eller sexualbrott i ung vuxen ålder så återfaller de flesta i brott vid upprepade tillfällen. Nu visar ytterligare forskning på att de som haft allvarlig psykisk sjukdom löper ökad risk att återfalla i kriminalitet.
– Det här är personer som behöver både tidigare och mer effektiva insatser från samhället, säger André Tärnhäll, psykolog och forskare i rättspsykiatri vid Lunds universitet och forskaren bakom studien.
Återföll 23 gånger
Enligt studien var det större risk att de dömda männen som haft en historia av psykos eller bipolär sjukdom typ 1 återföll i brott än de utan sådan diagnos. Männen följdes i snitt under 6 år och de med en historia av allvarlig psykisk sjukdom återföll i snitt 23 gånger, jämfört med 13 gånger bland dem utan sådan diagnos.
I studien har han följt 266 män mellan 18 och 25 år som undersöktes mellan 2010 och 2012 då de avtjänade fängelsestraff för vålds- eller sexbrott med fysisk kontakt.
Var tionde deltagare hade psykos eller bipolär sjukdom då de befann sig på anstalt. Gemensamma faktorer bland männen var adhd-diagnos, allvarliga normbrytande beteenden i barndomen, tidig alkoholdebut och att ha blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet.
– Det som stack ut som en tydlig riskfaktor för senare psykisk sjukdom var barn som före tio års ålder uppvisade allvarliga normbrytande beteenden. Det kan handla om ett mönster av antisociala och aggressiva beteenden, säger André Tärnhäll.
Söker inte öppenvård
Många av de med en historia av psykos eller bipolär sjukdom hade behandlats inom psykiatrisk slutenvård. Men de använde psykiatrisk öppenvård i lägre utsträckning än en jämförande grupp.
– Detta kan vara personer som sedan tidig ålder känt sig utanför samhället och som i vuxen ålder inte räknar med att få något egentligt stöd eller hjälp så de undviker att befatta sig med vården, säger André Tärnhäll.
