Tungsinthet, stress, energilöshet, koncentration- och minnessvårigheter. Det är några av de problem som den rosendoftande läkeväxten visat sig kunna hjälpa mot. Idag benämns rosenroten som en adaptogen* och en rad forskningsstudier har visat på rotens goda effekter.

Jag blev påmind om rosenroten av en bekant som nyligen berättade för mig hur vårtrött han känt sig men sedan blivit så mycket piggare när han började ta kapslar med rosenrotsextrakt.

Mycket har skrivits om rosenroten och för den som är intresserad finns det många intressanta artiklar och forskningsstudier. Jag kommer inte närmare att gå in på dem här, men jag tycker att rosenroten är väl värd att skriva några rader om.

Gammal medicinalväxt

Rosenroten har en lång historia som medicinalväxt. Redan för 5 000 år sedan beskrevs den i Gule kejsarens inre klassiker som ett afrodisiakum och något som ökade vitaliteten.

I Sverige namngavs växten av Carl von Linné år 1755 i hans Flora Lapponica och han rekommenderade den mot svårmod, impotens och bråck.

Förr i tiden åt man roten färsk eller tillagad. Den innehåller ganska rikligt med C-vitamin och kanske räddade den många nordbor från bristsjukdomen skörbjugg.

På olika håll i världen har rosenroten använts för olika medicinska ändamål. I Asien ansågs den kunna kurera influensa och förkylningar. Mongolerna trodde att den kunde hjälpa mot cancer och tuberkulos.

Ökad prestationsförmåga

Forskningen kring rosenrot började i Ryssland. Den ryske botanikern och taxonomen GV Krylov kunde efter sin expedition till Altabergen 1961 bekräfta befolkningens användande av den så kallade ”gyllene roten”.

Vid den här tiden arbetade ryska forskare med att finna ett potent medel för att öka idrottsmännens prestationsförmåga. Av de 4000 örter som undersöktes valdes tre örter ut och en av dem var rosenroten. De andra två – schisandra och rysk rot – anses idag också vara kraftfulla adaptogener. En adaptogen anses öka välbefinnande och ork genom att stärka kroppen mentalt och/eller fysiskt när den utsätts för stress.

 

Det finns visserligen även forskare som anser att vissa forskningsstudier som gjorts på rosenrot saknar vetenskapligt stöd. I vilket fall som helst så har rosenroten använts länge och uppskattats för sina vitaliserande effekter på sinnet.

Förklaringen anses vara rosenrotens adaptogena egenskaper. Genom att eliminera skadliga fria radikaler så stärks vår kroppsliga funktion och vårt sinne. Vi tänker klarare, prestationsförmågan ökar och minnet förbättras. Med andra ord blir vi mer skärpta och starkare.

Rosenroten har visat sig sänka nivån av stresshormonet kortisol och öka mängden av det lugnande och stämningshöjande signalämnet serotonin.

Enligt en studie från Karolinska institutet 2007 har rosenrotsextrakt visat sig fungera lika bra som antidepressiv medicin. Dessutom har inga allvarliga biverkningar rapporterats om man följer den rekommenderade dosen för det rosenrotspreparat som säljs på apotek.

Hur var det då med rosenrotens afrodisiakiska effekt? Rosenroten ska enligt forskning kunna öka könshormonernas aktivitet och hjälpa kvinnor med hormonella problem. I Sibirien överlämnas fortfarande en bukett rosenrot vid bröllopsceremonin med förhoppning att hjälpa det nygifta parets fertilitetsförmåga.

* En adaptogen anses öka välbefinnande och ork genom att stärka kroppen mentalt och/eller fysiskt när den utsätts för stress. Arctic Root innehåller SHR-5, ett rosenrotextrakt som anses ha adaptogena egenskaper och förbättra prestationsförmågan. Källa: www.FASS.se

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.