Både polis och åklagare vill gå längre än regeringens utredning när det gäller hemlig avlyssning av barn under 15 år. Skarpare verktyg behövs för att förhindra att barn utför brandattentat och grova utpressningar, enligt rikspolischefen.

I dag får polisen inte använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år. Men i takt med att allt yngre barn blir rekryterade av de kriminella gängen har detta blivit ett problem, när polisen till exempel inte får ta sig in i minderårigas telefoner.

Regeringens utredare har därför föreslagit att polis ska få använda bland annat hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning mot barn under 15 år vid misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse, eller vissa terrorbrott.

Men att dra gränsen vid fyra års fängelse gör att man missar andra allvarliga brott som barn utför i dag, enligt Åklagarmyndigheten och polisen.

"Människor räddas"

I remissvar skriver de att brott som mordbrand, grova utpressningar och grov narkotikasmuggling, där minimistraffet är två år, också måste omfattas. När det handlar om att ta del av kommunikation mellan personer bör det inte göras någon skillnad mellan barn och vuxna, enligt rikspolischef Petra Lundh.

Polisen vill också gå längre när det gäller möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år i förebyggande syfte, när brott ännu inte har begåtts.

Utredningen föreslår att sådana tvångsmedel bara ska få användas vid terrorbrott eller där minimistraffet är fem års fängelse eller mer. Det är alldeles för restriktivt, enligt polisen.

Även preventiv avlyssning måste kunna användas mot barn under 15, enligt polisen.

"Genom att kartlägga brottsligheten kan våldsdåd förhindras, människor räddas och barn förhindras från att växa upp med att ha människoliv på sina samveten", säger Petra Lundh i ett pressmeddelande.

Varnar för hårdare tag

Enligt utredaren ligger alla förslagen inom ramen för barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Även Rädda Barnen tycker att många av direktiven och förslagen är förenliga med barns rättigheter.

Institutet för mänskliga rättigheter ifrågasätter dock om vissa av förslagen är förenliga med de mänskliga rättigheterna. De ser med oro på en politik som fokuserar på "hårdare tag".

"När barn mer eller mindre behandlas som vuxna lagöverträdare visar forskning en tydlig risk för att de stärks i sin kriminella identitet, vilket i sin tur ökar risken för återfall i brott och försvårar möjligheten till återanpassning i samhället", skriver de i sitt remissvar.