Den svårfångade manligheten
Vad behöver vi egentligen för att förstå oss själva och vår plats i världen?
Vad behöver vi egentligen för att förstå oss själva och vår plats i världen?
I Aristoteles ”Politiken” resonerar han kring skälen till att människan har upprättat staten och om hur den ska styras. Eudaimonia, eller lycka som vi i dag skulle benämna det, är lika väsentligt i politiken som etiken. Även om mycket skiljer sig från vår tid möter vi ännu väsentliga frågor i det över 2 300 år gamla verket. Finns det någon mening, annat än idéhistorisk, att i
Den forna religionen innehöll ett panteon av gudar, och främst av dem alla har Oden, allfadern, ansetts vara – den gränsöverskridande guden som representerar både skapelse och död, skaldande och krig. Guden som i förklädnad besöker människorna och som förenar extas med kall logik. Guden med fler än 170 namn. Kristnandet av Sverige var inte någon kort process, och inte heller kristnades hela landet...
Författaren och estradören Rasmus Dahlstedt läser upp några dikter ur sin nya bok ”Hemmahörande” Klicka på bilden för att se videon.
Epoch Times kulturchef Einar Askestad och författaren Torbjörn Elensky diskuterar vad som kännetecknar en rättfärdig makt. De berör vad som krävs för att makt ska utövas rättvist och vilka principer som behövs för att skapa ett rättvist samhälle. Klicka på bilden för att se videon.
Lena Andersson, författare och skribent, diskuterade under Bokmässan med Epoch Times kulturchef Einar Askestad om vad kärlek är. Samtalet kretsade kring kärlekens natur, dess villkor och uttryck, samt hur våra föreställningar om kärlek påverkar våra liv och relationer. Klicka på bilden för att se videon.
Kulturchef Einar Askestad pratar med Göran Adamson, sociolog och krönikör på Svenska Epoch Times, om sin nya bok ”Masochistic Nationalism”. Klicka på bilden för att se videon.
Under årets bokmässa läste Einar Askestad, kulturchef på Epoch Times, ett stycke ur sin nya bok ”Den egna jorden”. Klicka på bilden för att se videon.
Epoch Times kulturchef, Einar Askestad, samtalar med en av våra kulturskribenter, Anton Carlson, om den franska författarinnan Simone Weil, det mänskliga hjärtat och politiska partier. Klicka på bilden för att se videon.
I går gällde slit-och-släng. I dag krävs det att vi återanvänder det som i går ansågs ha begränsad hållbarhet; samtidigt ska vi städa ur våra hem och leva minimalistiskt. Själv försvarar jag ”bra-att-ha”principen. När jag går ut på morgnarna känner jag redan ruttnandets uppfriskande doft. Hösten är inte riktigt här än, men snabba väderväxlingar d
1882 proklamerade Friedrich Nietzsche Guds frånfälle. Det som sedan fyllde det gudformade hålet visade sig efter ett kulturellt krig vara ett antal mer eller mindre tilltalande ideologier som under 1900-talet spelat ut sig mot varandra. Men ur askan reste sig en ny religion i form av Vetenskapen. Nietzsche gjorde nog sitt uttalande på goda grunder och kanske var det efter att ha läst ”Brott och...
Från Waldorfskolor till arkitektur till biodynamiskt odlande. Med start i början av 1900-talet har det antroposofiska tankegodset varit med och format vår samtid. Men vad är egentligen antroposofi? Och vad innebär det att vara en praktiserande antroposof? I Ytterjärna strax söder om Stockholm ligger det som brukar betecknas som antroposofins centrum i Sverige. I vacker sörmländsk natur finner vi...
Hur väl förstår du dig själv? I boken ”Framtidens företag” får vi följa författaren och entreprenören Ulrica Lagessons tankar om vikten av intuition, och om hur världen skulle bli en bättre plats om vi bara lärde känna oss själva lite bättre. Boken ”Framtidens företag” riktar sig till företag och deras anställda men går lika bra att läsa som privatperson. Fil
Vad fungerar bäst när man är deprimerad? Ett lyckopiller – eller att läsa Platon och verk av renässansens melankoliker? Det senare förslaget kan vara värt att begrunda i ett Sverige där 1,2 miljoner människor använder antidepressiva medel. Vi lever i en tid då läkarvetenskapen presenteras som ett bevis på hur mänskligheten utvecklats. Kommer antikens greker på tal skakas det på huvudet – t
Den grekiska myten om Narkissos berättar om sonen till en flodgud och en najad – han är vacker som få men ratar andras kärlek, och han blir till slut hopplöst förälskad i sin spegelbild. I en artikel i brittiska Daily Telegraph för en tid sedan blev Kanadas premiärminister Justin Trudeau kallad för narcissist av Jordan Peterson. Med tanke på att Peterson är klinisk psykolog så får vi förmoda att...
Att prata om maskulinitet och femininitet har ganska dålig status i Sverige. Men när jag träffar representanter för grupper som arbetar med dessa begrepp blir jag imponerad. Deras arbete är en tillgång för samhället. I detta nummer skriver jag om Fabian Bolins arbete med utbildningen Sculp, som handlar om personlig utveckling för män. Efter vårt samtal började jag fundera, dels över hur viktigt...
Vad är manlighet? Och vad innebär det att vara man? Kanske behöver dessa begrepp diskuteras mer i vårt samhälle. Jag träffar Fabian Bolin som varit med och skapat ett program för personlig utveckling riktad till just män. Sculp är en typ av utbildning inom personlig utveckling, speciellt riktad till män. Ordet Sculp kommer från engelskans sculpture. Alltså att skulptera. I detta fall handlar det...
Tiden är antagligen vårt mest grundläggande villkor, vi lever våra dagar och vår utmätta tid här på jorden. Men vad är tid egentligen? Detta är en av filosofins klassiska frågor, lika gammal som kärleken till visdomen och en allt mer påtaglig fråga i föränderliga tider som vår. Vi gör några nedslag i filosofihistorien för att se hur tiden kan betraktas. De tidiga filosoferna &
Hur kommer det sig att människors förundran, den djupa respekten inför naturens och livets storslagenhet, kan ge kraft och näring åt kulturer och få vår civilisation att blomstra? Artikelförfattaren Walker Larson tar oss med på en filosofisk vandring om undrens och förundrans betydelse. Det är förundran som ligger till grund för all sann filosofi och kultur. Från början betydde ”förundran&
I den svenska filosofihistorien finns få ledande namn, men många storheter har läst och lärt av våra tänkande snillen. Här hittar vi allt från ett katolskt helgon till kätterska siare, statsvurmare och militanta ateister. 1792 skrev den gustavianska poeten Johan Henric Kellgren: ”Det är med Svenska Snillet, som med Svenska Solen. Vi hava några sommardar lika vackra med Södra Länders; men allt det...