loadingMikael Karlsson, lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien om ransonering för ökad rättvisa och minskad klimatbelastning. Han ser positivt på att så många kan tänka sig ransonering och punktskatt för klimatets skull. Foto: Tobias Sterner
Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien om ransonering för ökad rättvisa och minskad klimatbelastning. Han ser positivt på att så många kan tänka sig ransonering och punktskatt för klimatets skull. Foto: Tobias Sterner
Inrikes

Ny studie: Det finns stöd för köttransonering för klimatet

Glenn Mattsing

Klimatbelastande mat och bränsle bör bli föremål för statlig ransonering anser forskare som kan visa på stöd bland befolkningen i flera länder. Vissa menar att tankarna går till frihetsinskränkande system; dock anser forskarna det som långsökt. 

Ransonering av mat och bränsle kan leda till ökad rättvisa och minskad klimatbelastning anser fyra svenska forskare som har funnit stöd för frihetsinskränkande reglering i flera länder. 

– Ransonering kanske tycks dramatiskt, men det är också klimatförändringen, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. 

Så många accepterar ransonering

Studien Public acceptability of climate-motivated rationing omfattar nästan 9 000 respondenter från Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA. 

Den publicerades i tidskriften Humanities & Social Sciences Communications den 26 september och visar att 38 procent av de tillfrågade accepterar ransonering av fossila bränslen, då i form av månatliga gränser för inköp. Antalet respondenter som svarade att de accepterar beskattning av fossila bränslen var 39 procent.

I fråga om livsmedelsransonering svarade 33 procent att de accepterar begränsningar på grund av hög klimatpåverkan. Även här handlade frågan om månadsgränser för köttinköp. Skatt på livsmedel med hög klimatpåverkan ansågs acceptabelt av 44 procent.

Forskarna kunde också se att erfarenheten av resursbrist gör människor mer villiga att acceptera frihetsinskränkande klimatpolitik som syftar till att omfördela resurser.

Källa: Uppsala och Göteborgs universitet

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMikael Karlsson, lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien om ransonering för ökad rättvisa och minskad klimatbelastning. Han ser positivt på att så många kan tänka sig ransonering och punktskatt för klimatets skull. Foto: Tobias Sterner
Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien om ransonering för ökad rättvisa och minskad klimatbelastning. Han ser positivt på att så många kan tänka sig ransonering och punktskatt för klimatets skull. Foto: Tobias Sterner
Inrikes

Ny studie: Det finns stöd för köttransonering för klimatet

Glenn Mattsing

Klimatbelastande mat och bränsle bör bli föremål för statlig ransonering anser forskare som kan visa på stöd bland befolkningen i flera länder. Vissa menar att tankarna går till frihetsinskränkande system; dock anser forskarna det som långsökt. 

Ransonering av mat och bränsle kan leda till ökad rättvisa och minskad klimatbelastning anser fyra svenska forskare som har funnit stöd för frihetsinskränkande reglering i flera länder. 

– Ransonering kanske tycks dramatiskt, men det är också klimatförändringen, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. 

Så många accepterar ransonering

Studien Public acceptability of climate-motivated rationing omfattar nästan 9 000 respondenter från Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA. 

Den publicerades i tidskriften Humanities & Social Sciences Communications den 26 september och visar att 38 procent av de tillfrågade accepterar ransonering av fossila bränslen, då i form av månatliga gränser för inköp. Antalet respondenter som svarade att de accepterar beskattning av fossila bränslen var 39 procent.

I fråga om livsmedelsransonering svarade 33 procent att de accepterar begränsningar på grund av hög klimatpåverkan. Även här handlade frågan om månadsgränser för köttinköp. Skatt på livsmedel med hög klimatpåverkan ansågs acceptabelt av 44 procent.

Forskarna kunde också se att erfarenheten av resursbrist gör människor mer villiga att acceptera frihetsinskränkande klimatpolitik som syftar till att omfördela resurser.

Källa: Uppsala och Göteborgs universitet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024