Blivande gymnasieelever i hela landet kan räkna med hårdare konkurrens om platserna på vissa program. Gymnasiet styrs nu om – för att fler elever ska gå yrkesprogram. Skriande behov av anställda inom vård, omsorg, teknik och tillverkning ligger bakom förändringen.
Elever som nu går i årskurs 9 är den första kullen som berörs av förändringen.
– De som ska välja till gymnasieskolan kommer att ha ett något justerat utbud jämfört med tidigare, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.
Enkelt uttryckt kommer det att erbjudas en större andel platser på exempelvis vård- och byggprogrammen och en mindre andel på samhällsprogrammet.
Styrningen av platser bör göras i alla län, kom Skolverket fram till efter analyser på regional nivå. Men, påpekar myndigheten, “justeringarna ska vara realistiska och genomförbara i förhållande till hur länens utbildningsutbud ser ut i dag”.
– Detta är något man vänder väldigt långsamt. Gymnasieskolan är som en trögrörlig Atlantångare. Ledtiderna är långa, säger Anders Håkansson.
Mångårig obalans
Omläggningen är en följd av den mångåriga obalansen mellan arbetsmarknadens behov och vad eleverna vill och väljer att studera.
Arbetsgivarna söker smått desperat efter gymnasialt yrkesutbildade inom främst vård och omsorg, teknik och tillverkning. Men andelen elever på alla yrkesprogram är endast 33 procent.
Den stora majoriteten – 67 procent – läser ett högskoleförberedande program. Långt ifrån alla i den gruppen går sedan vidare till högskolan och kommer på sikt att få allt svårare att konkurrera om jobb, enligt SCB:s prognos.
Redan i dag finns kapacitet i gymnasieskolorna att ta emot en högre andel elever på yrkesprogrammen, och i kommunerna finns därför en oro för att eleverna inte kommer att strömma till i den omfattning som det nu är tänkt. Därför har både studie- och yrkesvägledare och framtida arbetsgivare viktiga roller, enligt Håkansson.
– Branscherna måste jobba med sin attraktivitet.
Redan på gång?
Han tycker att det blivit en olycklig uppdelning av gymnasieskolan.
– Man hör ofta att elever söker ett högskoleförberedande program för att hålla alla dörrar öppna. Men även yrkesprogrammen ger ju högskolebehöriget sedan ett år tillbaka. Det krävs ett perspektivskifte i samhället att det är yrkesprogram som håller alla dörrar öppna.
Kanske har en försiktig svängning redan inletts. Förra läsåret, när det blev enklare för eleverna att läsa de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, ökade andelen nybörjare på yrkesprogrammen för första gången på tio år.
