loading

Lena Israelsson i sin trädgård.
Lena Israelsson i sin trädgård.
Livsstil

Lena Israelsson odlar på Mellanösternvis med flyktingar

Susanne W Lamm

När man hamnar i en annan del av världen är det ofta maten i hemlandet som man saknar. En kolonilott kan vara svaret på den längtan. Kolonilotten kan också erbjuda umgänge och glädje. Sveriges köksträdgårdsguru Lena Israelsson började nyligen odla med asylsökanden i Stockholm.

Frökataloger och lerklumpar är vad de drygt 15 asylodlarna i Sköndal hänger sig åt just nu. I veckan började de att fixa odlingsbäddarna, och så försöker de bestämma sig för vad de ska odla.

Här finns varken syriska eller arabiska frön – men squash, koriander, rucola, pumpa och dill går hem även hos syrier och afghaner, som utgör den största delen av gruppen.

– Många från andra länder är mycket bättre på odling än vad vi är. Vi har tappat mycket av det här arvet, säger Lena Israelsson.

Lena Israelsson, som ursprungligen kommer från Norrbotten men nu bor i Stockholm, har skrivit ”Handbok för köksträdgården”, som många ser som grönsaksodlarens bibel. Hon har även gett ut flera andra böcker – senast nu i mars släpptes boken ”Odla året om”.

”Många från andra länder är mycket bättre på odling än vad vi är. Vi har tappat mycket av det här arvet.”

– Lena Israelsson

Stor odlingsiver

Syriens och Afghanistans odlingar påminner en del om andra odlingskulturer i Mellanöstern, som Turkiet och Iran, där Lena har varit och studerat köksträdgårdar. En av hennes böcker, ”Jordens täppor”, är en handbok i hur man kan odla grönsaker enligt andra kulturers traditioner.  Hon älskar köksväxtodling och dess koppling till mat.

Hon har även skrivit om stadsodling, så asylodlingen kombinerar verkligen hennes intressen, säger hon. Och hon kan Mellanösterns kultur. Hon känner många kolonister som odlar Mellanösterns specifika grödor i Sverige.

Hittills har två studiecirklar startat genom Studiefrämjandet, i Sköndal och Farsta. Ytterligare en grupp är på gång norr om stan.

Sköndalsgruppen har hunnit träffas två gånger. Sist hjälpte en traktor till med att vända på jorden. Den var förfärlig, enligt Lena, lerklumpar blandat med ogräsrötter, men deltagarna verkade dock tycka att det var en enkel match att få ordning på leran.

– Problemet är att alla vill odla allt, säger hon.

Det är stor skillnad på att odla i Sverige och att odla i Afghanistan. Det är lite tråkigt att behöva förklara att det inte går att odla paprika direkt i jorden i Sverige, och att fruktträden kräver flera års framförhållning.

En traktor vände på jorden på kolonilotterna i Sköndal.

En traktor vände på jorden på kolonilotterna i Sköndal.

Bra för integrationen

För många flyktingar som stannar i Sverige tar det lång tid att upptäcka möjligheten att ha en koloniträdgård. Men att gå med i en odlarförening är det absolut bästa sättet att integreras i samhället, enligt Lena. På odlingslotten värderas man efter sina odlingar, inte efter var man kommer ifrån.

Ute i Stockholms förorter är det ofta lätt att få en lott. Många invandrare som etablerat sig i Sverige odlar där. Ofta är det maten man saknar från sitt hemland, och en del grödor från Mellanöstern kan man lyckas med även i Sverige. Iranier odlar exempelvis speciella lök- och basilikasorter som inte går att hitta i svensk handel. Sköndalsgruppen planerar ett studiebesök till Skärholmens kolonier för att titta på vad man kan åstadkomma med syiransk odling i Sverige.

”På odlingslotten värderas man efter sina odlingar, inte efter var man kommer ifrån.”

Eftersom ingen vet hur länge de kommer att stanna i Sköndal så satsar de på ettåriga växter. Det roliga med ett ettårsprojekt är att man hinner fullfölja det under sommaren. Sedan blir det skördefest med grill, umgänge och egenodlad mat.

Alla i gruppen har olika inställning till odlingen. Det har varit stora diskussioner om huruvida de ska ha gemensamma lotter eller egna.

– Några tyckte att de skulle bilda två odlarlag och tävla mot varandra. Men till slut bestämde de sig för att ha enskilda lotter, berättar Lena.

Odlingen är lustfylld och ger nya kontakter. Den kan bryta isolering och förebygga depressioner. Odling får livsandan att vakna, säger Lena Israelsson.

Grönmynta. (Foto: Pixabay)

Grönmynta. (Foto: Pixabay)

Odla en Mellanösternväxt:

(källa: Lena Israelssons bok ”Jordens täppor”, avsnittet om Turkiet)

Exempel på en växt som är vanligt i Mellanöstern och som man lätt kan odla i Sverige är grönmyntan. Den odlas i stora fält i Mellanöstern eftersom den används i stora mängder i matlagning.

Den typ av grönmynta som går under namnet ”Marockansk mynta” är vanlig i svensk handel. Man bör köpa en planta eller ta sticklingar, eftersom de flesta myntor är hybrider och växer upp till en annan sort om man frösår dem.

Grönmyntan smakar rundare och fruktigare än pepparmyntan, och används i maträtter som bulgursallad och tsatsiki. Man kan även göra te av den.

Mynta kan odlas i kruka eller i en balkonglåda. Den kan även övervintras så. Planterar man den i jorden kan det vara bra att plantera den i en hink utan botten, eftersom den sprider sig snabbt. Plantan trivs bäst i sol eller halvskugga. Den har inga särkilda krav på jord men växer bättre och blir godare i lucker jord. Vattna vid torka.

Handla som förr på Bondens egen marknad

VIDEO: När byn blev dubbelt så stor

 

Lena Israelsson

Den 21 april tilldelades Lena Israelsson Gartnerfondens belöning, i samband med trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar.

Motivationen löd: ”Lena har mycket stor kunskap om trädgårdsodling och genom en mängd trädgårdsböcker och otaliga artiklar har hon förmedlat sina bästa odlingsråd. Nyfikenhet är en av Lenas egenskaper som driver henne att hitta nya infallsvinklar. Envishet är en annan som gör att hon prövar sig fram till de mest lyckosamma odlingarna. Lena belönas för att hon med sin stora kunskap och inspiration i kombination gör oss klokare och ökar vår lust att själva stoppa fingrarna i myllan.”

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Lena Israelsson i sin trädgård.
Lena Israelsson i sin trädgård.
Livsstil

Lena Israelsson odlar på Mellanösternvis med flyktingar

Susanne W Lamm

När man hamnar i en annan del av världen är det ofta maten i hemlandet som man saknar. En kolonilott kan vara svaret på den längtan. Kolonilotten kan också erbjuda umgänge och glädje. Sveriges köksträdgårdsguru Lena Israelsson började nyligen odla med asylsökanden i Stockholm.

Frökataloger och lerklumpar är vad de drygt 15 asylodlarna i Sköndal hänger sig åt just nu. I veckan började de att fixa odlingsbäddarna, och så försöker de bestämma sig för vad de ska odla.

Här finns varken syriska eller arabiska frön – men squash, koriander, rucola, pumpa och dill går hem även hos syrier och afghaner, som utgör den största delen av gruppen.

– Många från andra länder är mycket bättre på odling än vad vi är. Vi har tappat mycket av det här arvet, säger Lena Israelsson.

Lena Israelsson, som ursprungligen kommer från Norrbotten men nu bor i Stockholm, har skrivit ”Handbok för köksträdgården”, som många ser som grönsaksodlarens bibel. Hon har även gett ut flera andra böcker – senast nu i mars släpptes boken ”Odla året om”.

”Många från andra länder är mycket bättre på odling än vad vi är. Vi har tappat mycket av det här arvet.”

– Lena Israelsson

Stor odlingsiver

Syriens och Afghanistans odlingar påminner en del om andra odlingskulturer i Mellanöstern, som Turkiet och Iran, där Lena har varit och studerat köksträdgårdar. En av hennes böcker, ”Jordens täppor”, är en handbok i hur man kan odla grönsaker enligt andra kulturers traditioner.  Hon älskar köksväxtodling och dess koppling till mat.

Hon har även skrivit om stadsodling, så asylodlingen kombinerar verkligen hennes intressen, säger hon. Och hon kan Mellanösterns kultur. Hon känner många kolonister som odlar Mellanösterns specifika grödor i Sverige.

Hittills har två studiecirklar startat genom Studiefrämjandet, i Sköndal och Farsta. Ytterligare en grupp är på gång norr om stan.

Sköndalsgruppen har hunnit träffas två gånger. Sist hjälpte en traktor till med att vända på jorden. Den var förfärlig, enligt Lena, lerklumpar blandat med ogräsrötter, men deltagarna verkade dock tycka att det var en enkel match att få ordning på leran.

– Problemet är att alla vill odla allt, säger hon.

Det är stor skillnad på att odla i Sverige och att odla i Afghanistan. Det är lite tråkigt att behöva förklara att det inte går att odla paprika direkt i jorden i Sverige, och att fruktträden kräver flera års framförhållning.

En traktor vände på jorden på kolonilotterna i Sköndal.

En traktor vände på jorden på kolonilotterna i Sköndal.

Bra för integrationen

För många flyktingar som stannar i Sverige tar det lång tid att upptäcka möjligheten att ha en koloniträdgård. Men att gå med i en odlarförening är det absolut bästa sättet att integreras i samhället, enligt Lena. På odlingslotten värderas man efter sina odlingar, inte efter var man kommer ifrån.

Ute i Stockholms förorter är det ofta lätt att få en lott. Många invandrare som etablerat sig i Sverige odlar där. Ofta är det maten man saknar från sitt hemland, och en del grödor från Mellanöstern kan man lyckas med även i Sverige. Iranier odlar exempelvis speciella lök- och basilikasorter som inte går att hitta i svensk handel. Sköndalsgruppen planerar ett studiebesök till Skärholmens kolonier för att titta på vad man kan åstadkomma med syiransk odling i Sverige.

”På odlingslotten värderas man efter sina odlingar, inte efter var man kommer ifrån.”

Eftersom ingen vet hur länge de kommer att stanna i Sköndal så satsar de på ettåriga växter. Det roliga med ett ettårsprojekt är att man hinner fullfölja det under sommaren. Sedan blir det skördefest med grill, umgänge och egenodlad mat.

Alla i gruppen har olika inställning till odlingen. Det har varit stora diskussioner om huruvida de ska ha gemensamma lotter eller egna.

– Några tyckte att de skulle bilda två odlarlag och tävla mot varandra. Men till slut bestämde de sig för att ha enskilda lotter, berättar Lena.

Odlingen är lustfylld och ger nya kontakter. Den kan bryta isolering och förebygga depressioner. Odling får livsandan att vakna, säger Lena Israelsson.

Grönmynta. (Foto: Pixabay)

Grönmynta. (Foto: Pixabay)

Odla en Mellanösternväxt:

(källa: Lena Israelssons bok ”Jordens täppor”, avsnittet om Turkiet)

Exempel på en växt som är vanligt i Mellanöstern och som man lätt kan odla i Sverige är grönmyntan. Den odlas i stora fält i Mellanöstern eftersom den används i stora mängder i matlagning.

Den typ av grönmynta som går under namnet ”Marockansk mynta” är vanlig i svensk handel. Man bör köpa en planta eller ta sticklingar, eftersom de flesta myntor är hybrider och växer upp till en annan sort om man frösår dem.

Grönmyntan smakar rundare och fruktigare än pepparmyntan, och används i maträtter som bulgursallad och tsatsiki. Man kan även göra te av den.

Mynta kan odlas i kruka eller i en balkonglåda. Den kan även övervintras så. Planterar man den i jorden kan det vara bra att plantera den i en hink utan botten, eftersom den sprider sig snabbt. Plantan trivs bäst i sol eller halvskugga. Den har inga särkilda krav på jord men växer bättre och blir godare i lucker jord. Vattna vid torka.

Handla som förr på Bondens egen marknad

VIDEO: När byn blev dubbelt så stor

 

Lena Israelsson

Den 21 april tilldelades Lena Israelsson Gartnerfondens belöning, i samband med trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar.

Motivationen löd: ”Lena har mycket stor kunskap om trädgårdsodling och genom en mängd trädgårdsböcker och otaliga artiklar har hon förmedlat sina bästa odlingsråd. Nyfikenhet är en av Lenas egenskaper som driver henne att hitta nya infallsvinklar. Envishet är en annan som gör att hon prövar sig fram till de mest lyckosamma odlingarna. Lena belönas för att hon med sin stora kunskap och inspiration i kombination gör oss klokare och ökar vår lust att själva stoppa fingrarna i myllan.”

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024