Efter att ha varit landets monark i nästan 20 år, kröntes drottning Kristina i Storkyrkan den 20 oktober 1650. En monark som bröt med konventioner, värderade bildning och valde katolicismen framför att sitta på tronen. Inte fullt fyra år efter den storslagna kröningen lämnade hon landet med siktet inställt på Rom.

Enligt egen uppgift föddes hon med segerhuva, var luden över hela kroppen och gav upp en första ton som hon hävdade var så grov att jordemödrarna, dåtidens barnmorskor, trodde att hon var en pojke.

Det var också vad hon förväntades vara, den blivande drottning Kristina, när hon föddes 1626, enligt den julianska kalendern den 8 eller 9 december. Enligt vår gregorianska kalender ska det ha varit den 17 eller 18, men närmare än så kommer vi inte.