Den 23 mars 1638 anlände de första nybyggarna till kolonin Nya Sverige, i dagens Delaware, med skeppet Kalmar Nyckel. Tanken på en svensk koloni hade funnits länge – inte minst ville man ha en del i den lukrativa transatlantiska handeln. Men Nya Sverige blev inte långlivat. Efter bara 17 år föll kolonin i nederländska händer.
Under kolonialtiden hade Sverige bara två kolonier, och av dessa var det bara en som vi faktiskt grundlade: Nya Sverige. Denna sträckte sig från Delawareviken och Delawarefloden på Amerikas östkust och omfattade de nuvarande delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Markområdet hade köpts av Nya Sverigekompaniet 1638 och var tänkt som inledningen på en svensk kolonisering av landet, bara 18 år efter att Mayflower anlänt till det nya landet med de första engelska pilgrimerna.
Tanken på en svensk koloni var inte ny när den väl realiserades. Redan Gustav II Adolf hade haft sådana ambitioner, men inte helt oväntat blossade nya strider i trettioåriga kriget upp och hindrade planerna. Kungen hade dock 1624 gett den nederländske ekonomiförfattaren Willem Usselincx i uppdrag att bilda ett handelskompani, något som två år senare resulterade i ett privilegiebrev och Söderkompaniet, som bedrev handel mellan Sverige och den nya världen. Kompaniet hade bland annat det första svenska tobaksmonopolet, men när kungen gav sig ut i krig igen så avstannade projektet.
