För sex år sedan, 2019, kom en häst av mässing upp ur en åker några mil norr om Strömstad i norra Bohuslän. Trots att den då hade legat i den mörka jorden, kanske ända sedan medeltiden, var den nästintill opåverkad av tidens gång. Hästen har en kraftig hals, och om den står på bakbenen skapas en lång skugga.
Hästen hittades med metalldetektor och är ett norskt viktlod från 1200–1300-talet. För två år sedan hittades en nästan identisk häst, men på en plats 150 mil längre bort, öster om staden Novgorod i Ryssland. Viktlodstypen kallas för Håkon V:s mässingshästar, uppkallad efter den norske kungen Håkon V Magnusson Háleggr.
Viktlod användes i viktekonomin, där betalningsmedlet vid affärsuppgörelser var en begärd vikt av någon metall, till exempel en avklippt bit silvertråd, en guldten, eller ett helt eller delar av ett smycke eller mynt. Innan penningekonomin slog igenom i Skandinavien betalade vi inte med pengar utifrån det värde som angavs via text, bild eller siffror, utan utifrån deras vikt och vilken metall de bestod av.