Den svenska industrin står inför hotet att dess konkurrenskraft blir kraftigt försämrad när en EU-reform på elmarknaden blivit så vanskött av svenska myndigheter att priserna på el i Sverige stiger med 10-20 procent. Eftersom priserna efter reformen i stort sett bara tycks stiga i Sverige slår detta hårt mot svensk industri, skriver energiexperten Mats Nilsson.
Reformen har sitt ursprung i en önskan inom EU/i Bryssel att öka handeln med el över gränserna. Under en lång tid kunde man konstatera att många gränsförbindelser mellan länder på kontinenten användes långt under sin tekniska förmåga. Därför fattades beslut om att införa ett nytt sätt att beräkna handelskapaciteter över gränserna. De nationella systemoperatörernas förmåga att för egna syften (oftast spara pengar) reducera gränshandeln skulle begränsas. Eftersom reformen i sig inte helt lyckats har EU därefter beslutat att nätkapaciteten vid gränsförbindelser minst måste vara 70 procent av den tekniska kapaciteten. Den sistnämnda reformen har redan implementerats i Norden. Det är det nya sättet att beräkna handelskapacitet över elområdesgränser som nu ska införas, med dramatiska konsekvenser för industrins konkurrenskraft och svenska hushålls köpkraft.
Det man inför är en datormodell som i större utsträckning ska ta hänsyn till nätets faktiska sätt att fungera. Vid bedömningen av hur mycket handelskapacitet som Svenska kraftnät och co kan ge till marknaden tillförs vital information. Men – och det är inget litet men – det är en datormodell full av antaganden och val av parametrar. Här gick nästan allt snett i Norden.
