Den svenska industrin står inför hotet att dess konkurrenskraft blir kraftigt försämrad när en EU-reform på elmarknaden blivit så vanskött av svenska myndigheter att priserna på el i Sverige stiger med 10-20 procent. Eftersom priserna efter reformen i stort sett bara tycks stiga i Sverige slår detta hårt mot svensk industri, skriver energiexperten Mats Nilsson.

Reformen har sitt ur­­sprung i en önskan inom EU/i Bryssel att öka handeln med el över gränserna. Under en lång tid kunde man konstatera att många gränsförbindelser mellan länder på kontinenten användes långt under sin tekniska förmåga. Därför fatta­­des beslut om att införa ett nytt sätt att beräkna handelskapaciteter över gränserna. De nationella sy­­stemoperatörernas förmåga att för egna syften (oftast spara pengar) reducera gränshandeln skulle begränsas. Eftersom reformen i sig inte helt lyckats har EU därefter beslutat att nätkapaciteten vid gränsförbindelser minst måste vara 70 procent av den tekniska kapaciteten. Den sistnämnda reformen har redan implementerats i Norden. Det är det nya sättet att beräkna handels­kapacitet över elområdesgränser som nu ska införas, med dramatiska konsekvenser för industrins konkurrenskraft och svenska hushålls köpkraft.

Det man inför är en datormodell som i större utsträckning ska ta hänsyn till nätets faktiska sätt att fungera. Vid bedömningen av hur mycket handelskapacitet som Svenska kraftnät och co kan ge till marknaden tillförs vital information. Men – och det är inget litet men – det är en datormodell full av antaganden och val av parametrar. Här gick nästan allt snett i Norden.