Åldrandet tycks bli en allt mer obekväm historia i vårt samhälle. Carl-Göran Ekerwald ger i sin senaste bok en mer positiv bild av hur man kan se på åldrandet. Erfarenhet är en rikedom, menar han, varför inte bejaka den?
Har ditt liv varit ett fiasko? Har du levt som du var skapad att leva? Sådana frågor ställer sig Carl-Göran Ekerwald i sin senaste bok, ”Fördelen med att bli gammal” (Karneval, 2023). Det är svårt att tänka någon mer kvalificerad att berätta om åldrandets eventuella fördelar än Ekerwald, som blir 101 år i år. Titeln är knappast ironiskt menad, även om argumenten för fördelarna kanske inte alltid ter sig övertygande. Det pågår en ojämn kamp boken igenom mellan att acceptera det kroppsliga förfallet och att finna en andlig befrielse från detta mer jordiska, mellan att bejaka åldrandet och att fastna i de allehanda skavanker, irritationer och lidanden som åldrandet för med sig. Författaren är en av dessa egensinniga individer som Goethe kalllade evigt unga. Alltid som en pojke, nyfiken, vetgirig, går de igenom livet utan att för ett ögonblick se bort ifrån det märkvärdiga och gåtfulla som ständigt skänks oss. Unga i sinnena flödar liksom själva livet genom dem. Tillvaron blir som ett rungande ja med flera extra utropstecken.
