USA, men också EU, tillämpar i det tysta censur, fast man inte medger detta öppet. Yttrandefrihet är ett medel för att hålla hög kvalitet på beslut i samhällsfrågor. Nu undergrävs de här principerna, och det dyker upp tyranniska tendenser hos politiska ledare, i pressen och vid universiteten, skriver Inger Enkvist.
Yttrandefrihet är en av västvärldens mest värdefulla friheter, kanske den mest värdefulla. Ändå kommer nu olika angrepp på yttrandefriheten, ofta med förevändningen att avvärja desinformation. En mindre känd variant av hotet mot yttrande- och pressfrihet återges av journalisten Freddie Sayers i podden Unherd från Spectator. Han slog larm i maj med ”Inside the desinformation industry”. Tidskriften hade beslutat att ta in annonser, men fick inga förfrågningar. Man hittade så småningom orsaken: Ett litet för dem okänt företag utger sig för att vara expert på att hitta desinformation och påstår sig vilja hjälpa företag som tänker köpa annonser att undvika att associeras med kontroversiella medier. Företaget har upprättat ett Global Desinformation Index, GDI. Detta index består av listor på medier som GDI rekommenderar eller avråder från.
Det rör sig alltså om några personer som på eget bevåg utger sig för att kunna identifiera falsk information. Företaget presenterar sig som ”icke vinstdrivande” och får stöd från EU, regeringarna i Storbritannien och USA samt från miljardären George Soros. GDI har skapat sin egen privata censurbyrå, och deras affärsidé kan sägas vara att ekonomiskt knäcka de medieföretag som de inte gillar. Företaget startades 2018 av före detta anställda i George Soros Open Society Foundation, en stiftelse som ofta dyker upp när det gäller politisk påverkan.
