loadingLettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan. Foto: Johan Nilsson/TT
Lettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Här välkomnas svenska soldaterna till Lettland

Cecilia Klintö/TT

Snart skickas svenska soldater och officerare från P7 i Skåne till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan.

– Det här är historiskt, säger Lettlands försvarsminister Andris Spruds, när han gästar Revingehed för att möta dem som ska iväg.

– Vi är väldigt glada över att få ta emot er i Lettland, säger han till de uppställda soldaterna.

Banden mellan Sverige och Lettland är redan så tajta att det nästan inte går att komma närmare varandra, tycker han, men det här ger en ny, militär dimension.

– Det här fördjupar vår relation ännu mer.

Reducerad bataljon

Det handlar om en reducerad bataljon på cirka 600 personer som bland annat har med sig Stridsfordon 90, motoriserade delar, stridsvagnar och granatkastare. Den svenska bataljonen ska ingå i en multinationell brigad, som leds av Kanada.

– Vi ska göra allt vad som krävs av oss som värdnation, säger Spruds.

Han pekar på att hans land lägger tre procent av sin BNP på försvaret.

– Vi utvecklar vår infrastruktur, och givetvis infrastruktur som anpassas för övningar på brigadnivå.

De svenska soldaternas närvaro stärker inte bara säkerheten för Lettland, understryker han, utan för försvarsalliansen Nato som helhet.

– Vi inser att vi lever i en värld med stora utmaningar. Vi ska stödja Ukraina, vi ska begränsa och bestrida Ryssland, som är ett aggressivt land, och vi ska tillsammans stärka den regionala säkerheten och Nato.

"Viktigt för Nato"

Den multinationella styrkan är viktig för Lettland, men också för Nato, som här kan öva på sin förmåga att använda trupp från olika Natoländer tillsammans, framhåller han.

För bataljonen väntar en höst med intensiva förberedelser.

– Nu håller kompanierna på att bygga upp sin förmåga. Det vi gör resten av tiden under hösten är att sätta ihop systemet i bataljonen och träna oss som en bataljon, säger bataljonschef Henrik Rosdahl.

Insatsen i Lettland

Det danska och det svenska försvaret ska halvårsvis turas om att bemanna militärbasen i Adazi utanför Riga i Lettland.

Vid årsskiftet skickas en reducerad bataljon med soldater och officerare från Södra skånska regementet, P7.

Den skånska bataljonen blir en del av en multinationell styrka i Lettland, under kanadensisk ledning.

Styrkan i Lettland är del av det som kallas Nato Forward Land Forces (FLF). 2017 etablerades sådana styrkor i de tre baltiska staterna och Polen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 beslutade Nato att bygga upp sådana styrkor också i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.

Källor: Försvarsmakten och Nato

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan. Foto: Johan Nilsson/TT
Lettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Här välkomnas svenska soldaterna till Lettland

Cecilia Klintö/TT

Snart skickas svenska soldater och officerare från P7 i Skåne till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan.

– Det här är historiskt, säger Lettlands försvarsminister Andris Spruds, när han gästar Revingehed för att möta dem som ska iväg.

– Vi är väldigt glada över att få ta emot er i Lettland, säger han till de uppställda soldaterna.

Banden mellan Sverige och Lettland är redan så tajta att det nästan inte går att komma närmare varandra, tycker han, men det här ger en ny, militär dimension.

– Det här fördjupar vår relation ännu mer.

Reducerad bataljon

Det handlar om en reducerad bataljon på cirka 600 personer som bland annat har med sig Stridsfordon 90, motoriserade delar, stridsvagnar och granatkastare. Den svenska bataljonen ska ingå i en multinationell brigad, som leds av Kanada.

– Vi ska göra allt vad som krävs av oss som värdnation, säger Spruds.

Han pekar på att hans land lägger tre procent av sin BNP på försvaret.

– Vi utvecklar vår infrastruktur, och givetvis infrastruktur som anpassas för övningar på brigadnivå.

De svenska soldaternas närvaro stärker inte bara säkerheten för Lettland, understryker han, utan för försvarsalliansen Nato som helhet.

– Vi inser att vi lever i en värld med stora utmaningar. Vi ska stödja Ukraina, vi ska begränsa och bestrida Ryssland, som är ett aggressivt land, och vi ska tillsammans stärka den regionala säkerheten och Nato.

"Viktigt för Nato"

Den multinationella styrkan är viktig för Lettland, men också för Nato, som här kan öva på sin förmåga att använda trupp från olika Natoländer tillsammans, framhåller han.

För bataljonen väntar en höst med intensiva förberedelser.

– Nu håller kompanierna på att bygga upp sin förmåga. Det vi gör resten av tiden under hösten är att sätta ihop systemet i bataljonen och träna oss som en bataljon, säger bataljonschef Henrik Rosdahl.

Insatsen i Lettland

Det danska och det svenska försvaret ska halvårsvis turas om att bemanna militärbasen i Adazi utanför Riga i Lettland.

Vid årsskiftet skickas en reducerad bataljon med soldater och officerare från Södra skånska regementet, P7.

Den skånska bataljonen blir en del av en multinationell styrka i Lettland, under kanadensisk ledning.

Styrkan i Lettland är del av det som kallas Nato Forward Land Forces (FLF). 2017 etablerades sådana styrkor i de tre baltiska staterna och Polen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 beslutade Nato att bygga upp sådana styrkor också i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.

Källor: Försvarsmakten och Nato

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024