loadingFörsvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen vid pressträffen på försvarsdepartementet på måndagen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen vid pressträffen på försvarsdepartementet på måndagen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Sverige kan få ansvar för finskt Natohögkvarter

Peter Wallberg och Anja Haglund/TT

Finland har bett Sverige att ansvara för ett Natohögkvarter i norra Finland. Den svenska regeringen är positiv.

Det uppger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finländske kollega Antti Häkkänen vid en träff med journalister på försvarsdepartementet i Stockholm.

– Vi är hedrade över att ha blivit tillfrågade, säger Pål Jonson, som tillägger att Sverige är i ett tidigt skede av processen.

– Närvaron (i Finland) kommer att stärka säkerheten för hela alliansen.

Högkvarteret är tänkt att underlätta för Nato att snabbt kunna skicka förstärkningar till Finlands försvar i händelse av krig.

– Det finns många orsaker till att vi frågar Sverige. Vi delar samma säkerhetsmiljö, så det är ganska naturligt, säger Antti Häkkänen.

Liknande högkvarter med multinationella styrkor finns redan i åtta av Natos "frontstater" nära Ryssland. Natos så kallade framskjutna landstyrkor är viktig del i att avskräcka från en attack mot Natos medlemsländer.

Inte permanent

Till skillnad från de andra högkvarteren, så är det i Finland inte tänkt att ha en permanent multinationell styrka på plats i fredstid. I till exempel Lettland där Kanada är ansvarigt land, bidrar nio Natoländer med roterande trupp.

På frågan om varför man inte vill ha en permanent styrka svarar Häkkänen att Finland har egna starka militära styrkor.

– Om situationen skulle förvärras kan vi utöka övningarna med trupp från andra länder, så det är ett kostnadseffektivt sätt för Nato att göra det på, säger han.

Som ansvarigt land för Natohögkvarteret i Finland skulle Sverige, enligt bedömare, behöva ställa upp med kanske 15-30 stabsofficerare. Deras uppgift blir att leda verksamheten på plats, planera och hålla i övningar. Om det blir krig är det dock Nato som kommer att leda styrkorna.

Något beslut har ännu inte fattats, men högkvarteret i norra Finland skulle kunna vara igång under 2026.

Sverige stommen

Vilka Natoländer som ska bidra med trupp för att hjälpa till att försvara Finland är inte heller klart, men Sverige kan räkna med att utgöra stommen i en sådan multinationell styrka. I det svensk-finska försvarssamarbetet planeras sedan tidigare för att en svensk brigad ska kunna undsätta Finland i norr.

Förutom Natohögkvarteret som Sverige kan komma att ansvara för, så kan det bli aktuellt att placera en Natostab för markoperationer i Finland.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFörsvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen vid pressträffen på försvarsdepartementet på måndagen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen vid pressträffen på försvarsdepartementet på måndagen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Sverige kan få ansvar för finskt Natohögkvarter

Peter Wallberg och Anja Haglund/TT

Finland har bett Sverige att ansvara för ett Natohögkvarter i norra Finland. Den svenska regeringen är positiv.

Det uppger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finländske kollega Antti Häkkänen vid en träff med journalister på försvarsdepartementet i Stockholm.

– Vi är hedrade över att ha blivit tillfrågade, säger Pål Jonson, som tillägger att Sverige är i ett tidigt skede av processen.

– Närvaron (i Finland) kommer att stärka säkerheten för hela alliansen.

Högkvarteret är tänkt att underlätta för Nato att snabbt kunna skicka förstärkningar till Finlands försvar i händelse av krig.

– Det finns många orsaker till att vi frågar Sverige. Vi delar samma säkerhetsmiljö, så det är ganska naturligt, säger Antti Häkkänen.

Liknande högkvarter med multinationella styrkor finns redan i åtta av Natos "frontstater" nära Ryssland. Natos så kallade framskjutna landstyrkor är viktig del i att avskräcka från en attack mot Natos medlemsländer.

Inte permanent

Till skillnad från de andra högkvarteren, så är det i Finland inte tänkt att ha en permanent multinationell styrka på plats i fredstid. I till exempel Lettland där Kanada är ansvarigt land, bidrar nio Natoländer med roterande trupp.

På frågan om varför man inte vill ha en permanent styrka svarar Häkkänen att Finland har egna starka militära styrkor.

– Om situationen skulle förvärras kan vi utöka övningarna med trupp från andra länder, så det är ett kostnadseffektivt sätt för Nato att göra det på, säger han.

Som ansvarigt land för Natohögkvarteret i Finland skulle Sverige, enligt bedömare, behöva ställa upp med kanske 15-30 stabsofficerare. Deras uppgift blir att leda verksamheten på plats, planera och hålla i övningar. Om det blir krig är det dock Nato som kommer att leda styrkorna.

Något beslut har ännu inte fattats, men högkvarteret i norra Finland skulle kunna vara igång under 2026.

Sverige stommen

Vilka Natoländer som ska bidra med trupp för att hjälpa till att försvara Finland är inte heller klart, men Sverige kan räkna med att utgöra stommen i en sådan multinationell styrka. I det svensk-finska försvarssamarbetet planeras sedan tidigare för att en svensk brigad ska kunna undsätta Finland i norr.

Förutom Natohögkvarteret som Sverige kan komma att ansvara för, så kan det bli aktuellt att placera en Natostab för markoperationer i Finland.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024