loadingMigrationsminister Johan Forssell (M) och utredaren Johan Lundmark. Foto: Lars Schröder/TT
Migrationsminister Johan Forssell (M) och utredaren Johan Lundmark. Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Förslag: Utvisade ska hållas i förvar längre

Anja Haglund och Maria Davidsson/TT

Fler personer som väntar på utvisning efter asylavslag ska kunna hamna i förvar och få sitta där längre, upp till ett och ett halvt år. Det föreslår regeringens utredare.

På Sveriges sex förvar sitter utlänningar som fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och som inte lämnar landet frivilligt.

I dag kan en person hållas inlåst i max 12 månader (utom de som dömts till utvisning för brott som kan hållas längre).

Nu föreslår regeringens utredare Johan Lundmark att tidsgränsen förlängs till 18 månader, den längsta tid som är tillåten enligt EU-rätten.

– Vi tror att användningen av den här ytterligare tiden kommer att vara ganska marginell, säger Johan Lundmark.

Det som skulle kunna motivera längre tid i förvar är om det exempelvis tar tid att få fram pass eller att få mottagarlandet att ta emot personen.

Sammantaget tror Lundmark att utredningens alla förslag kommer att leda till att ungefär 10 procent fler kommer att tas i förvar än i dag.

Ministern nöjd

Migrationsminister Johan Forssell (M) anser att förslagen ligger precis i linje med vad regeringen efterfrågat.

– Min målsättning är att de här förslagen ska träda i kraft under den här mandatperioden, säger han.

Enligt Forssell är det stora problemet att alldeles för få som får nej på sin asylansökan återvänder hem frivilligt. Att det uppfattas som att det inte blir någon konsekvens om man inte åker hem.

Han tror därför att utredningens förslag, i kombination med andra regelförändringar som är på gång, kommer att få effekt.

– Nu säger vi att det blir en mycket tydligare konsekvens, säger Forssell.

Övervakning med fotboja

När det gäller barn föreslås att tidsfristerna även fortsatt ska vara restriktiva.

Andra förslag är att personen ska vara skyldig att vistas inom ett utpekat område, som ska kunna kombineras med elektronisk övervakning med fotboja. Det föreslås också att särskilda säkerhetsavdelningar ska inrättas på förvaren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I dag kan personer tas i förvar om det bedöms att de kommer att hålla sig undan eller inte samarbeta kring en utvisning. Men det krävs också en rimlig utsikt att utvisningen ska kunna verkställas.

Under 2023 var det drygt 3 000 personer som vistades i förvar, enligt Migrationsverket.

Ytterligare tusentals asylsökande med avslag kan röra sig fritt i samhället eftersom myndigheterna inte ser några utsikter att skicka ut dem, ofta för att deras hemländer inte samarbetar. Gränspolisen har tidigare pekat på stora svårigheter att utvisa till länder som Afghanistan, Irak och Somalia.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMigrationsminister Johan Forssell (M) och utredaren Johan Lundmark. Foto: Lars Schröder/TT
Migrationsminister Johan Forssell (M) och utredaren Johan Lundmark. Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Förslag: Utvisade ska hållas i förvar längre

Anja Haglund och Maria Davidsson/TT

Fler personer som väntar på utvisning efter asylavslag ska kunna hamna i förvar och få sitta där längre, upp till ett och ett halvt år. Det föreslår regeringens utredare.

På Sveriges sex förvar sitter utlänningar som fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och som inte lämnar landet frivilligt.

I dag kan en person hållas inlåst i max 12 månader (utom de som dömts till utvisning för brott som kan hållas längre).

Nu föreslår regeringens utredare Johan Lundmark att tidsgränsen förlängs till 18 månader, den längsta tid som är tillåten enligt EU-rätten.

– Vi tror att användningen av den här ytterligare tiden kommer att vara ganska marginell, säger Johan Lundmark.

Det som skulle kunna motivera längre tid i förvar är om det exempelvis tar tid att få fram pass eller att få mottagarlandet att ta emot personen.

Sammantaget tror Lundmark att utredningens alla förslag kommer att leda till att ungefär 10 procent fler kommer att tas i förvar än i dag.

Ministern nöjd

Migrationsminister Johan Forssell (M) anser att förslagen ligger precis i linje med vad regeringen efterfrågat.

– Min målsättning är att de här förslagen ska träda i kraft under den här mandatperioden, säger han.

Enligt Forssell är det stora problemet att alldeles för få som får nej på sin asylansökan återvänder hem frivilligt. Att det uppfattas som att det inte blir någon konsekvens om man inte åker hem.

Han tror därför att utredningens förslag, i kombination med andra regelförändringar som är på gång, kommer att få effekt.

– Nu säger vi att det blir en mycket tydligare konsekvens, säger Forssell.

Övervakning med fotboja

När det gäller barn föreslås att tidsfristerna även fortsatt ska vara restriktiva.

Andra förslag är att personen ska vara skyldig att vistas inom ett utpekat område, som ska kunna kombineras med elektronisk övervakning med fotboja. Det föreslås också att särskilda säkerhetsavdelningar ska inrättas på förvaren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I dag kan personer tas i förvar om det bedöms att de kommer att hålla sig undan eller inte samarbeta kring en utvisning. Men det krävs också en rimlig utsikt att utvisningen ska kunna verkställas.

Under 2023 var det drygt 3 000 personer som vistades i förvar, enligt Migrationsverket.

Ytterligare tusentals asylsökande med avslag kan röra sig fritt i samhället eftersom myndigheterna inte ser några utsikter att skicka ut dem, ofta för att deras hemländer inte samarbetar. Gränspolisen har tidigare pekat på stora svårigheter att utvisa till länder som Afghanistan, Irak och Somalia.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025