I jägarkretsar sprids känslan av att "ha blivit kastad under bussen", efter beskedet att vissa halvautomatiska vapen kan förbjudas vid jakt till följd av Örebroskjutningen. Vapen av AR-modell är en fråga med stor politisk sprängkraft. Men hur farliga är de?

— Många av oss känner oss utmålade som potentiella massmördare och kastade under bussen av våra politiska företrädare.

Så beskriver Filip Örnerkrans, vapenskribent på Svensk jakt, stämningen i jägarkretsar efter beskedet att regeringen tillsammans med SD har för avsikt att begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen för jakt.

"En utseendefråga"

Enligt vapenhandlare är det främst utseendet som skiljer vapen av AR-modell från andra halvautomatiska vapen. AR-vapen ser ut som moderna militära vapen, medan övriga snarare liknar militära vapen från 1800-talet.

– De är absolut inte farligare än andra halvautomater, säger en vapenhandlare.

Utseendet gör inte vapnet farligare i sig, enligt den statliga utredning som först föreslog ett förbud. Men ett mer militärt utseende gör att vapnet kan uppfattas som mer skrämmande och att det därmed blir mer attraktivt, framför allt för kriminella som är måna om sitt våldskapital, resonerar utredarna.

AR-vapnen är också kompatibla med högkapacitetsmagasin.

Till AR-vapen går det att köpa magasin med 50 skott, medan det till de traditionellt utformade halvautomatiska jaktvapnen bara går att köpa magasin med max 20 skott.

"Väsentligt farligare"

Eldkraften ökar med ett större magasin och vapnet blir väsentligt farligare, enligt utredarna, som pekar på att det då kan användas för att skjuta ett stort antal människor på kort tid.

Men samtidigt kan en vältränad skytt byta magasin på två sekunder, menar Örnerkrans, och han frågar sig om skillnaden blir så stor mellan ett 50-skottsmagasin och exempelvis två 20-skottsmagasin.

Farligheten bestäms av hur pricksäker och snabb den som skjuter är, inte vapnet i sig, framhåller han.

Lätt att individanpassa

En tredje faktor som lyfts av utredarna är att AR-vapen enklare går att göra om till helautomatiska vapen. Det kräver dock kunskap och införskaffande av delar som inte finns på den legala marknaden.

Upprördheten i jägarkretsar beror på att allt fokus nu hamnar på en vapenmodell som inte användes vid masskjutningen i Örebro, och att ett förbud mot AR-vapen vid jakt minskar valfriheten. AR-vapen är lättare att individanpassa och går också att använda inom sportskytte.

AR-vapen

AR står för Armalite Rifle, där Armalite är namnet på den amerikanska vapentillverkare som ursprungligen tog fram gevärsmodellerna. I dag tillverkas de av många olika företag.

I Sverige blev AR-vapen tillåtna vid jakt augusti 2023.

Vapenmodellen används också inom sportskyttegrenen IPSC.

Precis som i övriga halvautomatiska vapen används gastryck eller rekylkraft för att repetera in en ny patron efter avlossat skott.

I den statliga utredningen SOU 2024:31 lyfts flera argument för ett förbud mot AR-vapen vid jakt:

Möjligheten att sätta in större magasin. Till AR-vapen finns magasin med 50 skott att köpa, medan det till övriga halvautomatiska vapen finns magasin med maximalt 20 skott.

Utseendet. Den yttre likheten med ett militärt vapen ger ett mer skrämmande intryck.

Möjligheten att omvandla det halvautomatiska AR-vapnet till ett helautomatiskt vapen. Färdiga delar för en sådan omvandling är lättare att få tag i till AR-vapen än till typiska jaktvapen.

Fördelar som vapenhandlare framhåller med AR-vapen är att de är lättare att plocka isär och rengöra än övriga halvautomatiska vapen och att de är lättare att individanpassa.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback