loadingRiksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg levererade den 11 februari årets första granskningsrapport, som handlade om de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar under pandemin. Foto: Riksrevisionen
Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg levererade den 11 februari årets första granskningsrapport, som handlade om de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar under pandemin. Foto: Riksrevisionen
Inrikes

Skatteanstånd blev dyrt för staten och svårt för företagen

Olle Felten

Anstånden med att betala in skatt, moms och arbetsgivaravgifter infördes som ett likviditetsstöd under pandemin. Riksrevisionen menar att stödet delvis varit effektivt, men också behäftat med flera allvarliga brister.

Riksrevisionen har granskat de omdiskuterade skatteanstånden som, särskilt under pandemin, bidrog till att bygga upp ett omfattande skuldberg i många företag. Flera branscher drabbades av ett vikande och ofta till och med ett uteblivet kundunderlag på grund av pandemirelaterade restriktioner. Det resulterade snabbt i omfattande likviditetsproblem, när intäkterna mer eller mindre försvann över en natt, samtidigt som personal- och lokalkostnader fanns kvar i sin helhet. Inte minst i hotell- och restaurangbranschen och övriga besöksnäringen samt byggbranschen blev problemen snabbt akuta. Många företag upplevde ett abrupt slut på kundtillströmningen i samband med de olika restriktioner som etablerades under pandemins inledning 2020 och 2021.

Tillfälliga skatteanstånd – så funkade de

Tillfälliga skatteanstånd beviljades under pandemin med syftet att minska risken för att företag som plötsligt, och tillfälligt, blev av med sina intäkter skulle gå i konkurs. Avsikten var att man skulle klara sig igenom den akuta krisen genom att skjuta på inbetalningen av moms, skatt och arbetsgivaravgifter.

Det tillfälliga anståndet med inbetalning av skatter och avgifter som beslutades under pandemiåren, det sista i februari 2023, omfattade totalt maximalt 30 månaders skatter och avgifter. Återbetalningstiden ändrades efter hand genom flera förlängningsbeslut. I mars 2022 kom beslutet om en avslutande förlängning på max 36 månader, kopplad till en avbetalningsplan.

För att finansiera anstånden tar Skatteverket ut dels en anståndsavgift, som till en början var 0,1 procent av beviljat anståndsbelopp per månad. Avgiften höjdes senare till 0,2 procent per månad. Därtill kommer en årlig ränta på utestående anståndsbelopp med för närvarande 2,5 procent. Vid försenad inbetalning påförs en årlig straffränta på ytterligare 15 procent.

Källa: Skatteverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingRiksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg levererade den 11 februari årets första granskningsrapport, som handlade om de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar under pandemin. Foto: Riksrevisionen
Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg levererade den 11 februari årets första granskningsrapport, som handlade om de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar under pandemin. Foto: Riksrevisionen
Inrikes

Skatteanstånd blev dyrt för staten och svårt för företagen

Olle Felten

Anstånden med att betala in skatt, moms och arbetsgivaravgifter infördes som ett likviditetsstöd under pandemin. Riksrevisionen menar att stödet delvis varit effektivt, men också behäftat med flera allvarliga brister.

Riksrevisionen har granskat de omdiskuterade skatteanstånden som, särskilt under pandemin, bidrog till att bygga upp ett omfattande skuldberg i många företag. Flera branscher drabbades av ett vikande och ofta till och med ett uteblivet kundunderlag på grund av pandemirelaterade restriktioner. Det resulterade snabbt i omfattande likviditetsproblem, när intäkterna mer eller mindre försvann över en natt, samtidigt som personal- och lokalkostnader fanns kvar i sin helhet. Inte minst i hotell- och restaurangbranschen och övriga besöksnäringen samt byggbranschen blev problemen snabbt akuta. Många företag upplevde ett abrupt slut på kundtillströmningen i samband med de olika restriktioner som etablerades under pandemins inledning 2020 och 2021.

Tillfälliga skatteanstånd – så funkade de

Tillfälliga skatteanstånd beviljades under pandemin med syftet att minska risken för att företag som plötsligt, och tillfälligt, blev av med sina intäkter skulle gå i konkurs. Avsikten var att man skulle klara sig igenom den akuta krisen genom att skjuta på inbetalningen av moms, skatt och arbetsgivaravgifter.

Det tillfälliga anståndet med inbetalning av skatter och avgifter som beslutades under pandemiåren, det sista i februari 2023, omfattade totalt maximalt 30 månaders skatter och avgifter. Återbetalningstiden ändrades efter hand genom flera förlängningsbeslut. I mars 2022 kom beslutet om en avslutande förlängning på max 36 månader, kopplad till en avbetalningsplan.

För att finansiera anstånden tar Skatteverket ut dels en anståndsavgift, som till en början var 0,1 procent av beviljat anståndsbelopp per månad. Avgiften höjdes senare till 0,2 procent per månad. Därtill kommer en årlig ränta på utestående anståndsbelopp med för närvarande 2,5 procent. Vid försenad inbetalning påförs en årlig straffränta på ytterligare 15 procent.

Källa: Skatteverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025