Högre skatt på pommes frites och läsk och lägre på frukt och bönor. Med matskatteväxling hoppas forskare kunna få oss att äta bättre och mer hälsosam mat. Men förbud mot McDonalds tror de inte på.
De allra flesta av oss vet att ohälsosam kost och stillasittande ökar risken för allt från fetma till cancer och hjärt-kärlsjukdom. De allra flesta vet också precis vad vi bör äta mindre – och mer av.
Men det visar sig gång på gång att det är svårt att göra de här hälsosamma valen. För att påverka oss mot nya vanor har olika försök gjorts runt om i världen. I flera länder har man till exempel testat en särskild sockerskatt. Men trots att konsumtionen då har minskat är effekten på folkhälsan svår att påvisa.
Svårt stoppa
I Storbritannien har det gjorts flera försök att begränsa utbudet av snabbmatsrestauranger nära skolor, men kampen mot mäktiga företag har varit knepig. En granskning, publicerad i tidskriften BMJ, visar att bland annat McDonalds har drivit rättsprocesser med argument som att det finns hälsosamma val som sallad på menyerna, eller att besökarna kan promenera till restaurangen.
I en ny rapport föreslår nu forskare från Chalmers tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska institutet en ny metod – matskatteväxling.
– Om det blir dyrare med ohälsosamma produkter och billigare med hälsosamma så kommer det att påverka människors val, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet och en av rapportförfattarna.
Att införa punktskatter på exempelvis socker har tidigare visat sig slå mot framför allt låginkomstgrupper. Men genom att införa en bred skatteväxling, där momsen tas bort på hälsosamma livsmedel och skatten höjs på ohälsosamma, kommer det att bli ett nollsummespel för konsumenten, anser forskarna.
Billigare fullkorn
Exempel på varor som forskarna tycker skulle kunna beskattas högre än i dag är sockersötade drycker och processat kött. För frukt, grönsaker och baljväxter skulle momsen helt tas bort, liksom för nyckelhålsmärkta bröd och gryner.
Att införa begränsningar för vissa företag som snabbmatskedjor att etablera sig, likt försöken i Storbritannien, tror inte Liselotte Schäfer Elinder är en framkomlig väg.
– Jag tror inte att det är det samhälle vi vill ha med sådana begränsningar. Det som driver försäljningen av ohälsosam mat är ett vinstintresse och om vi använder ekonomiska styrmedel på rätt sätt, kan vi påverka människors val, säger hon.
