loadingMaria Magdalena Mathsdotter (1835–1873) växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj som en av fyra systrar. En av hennes systrar dog vid ett års ålder. Familjen flyttade sina renar mellan olika sommar- och vinterbeten i Ångermanland. Maria Magdalena Mathsdotter gick i Gafsele skola 1843–1844, en av de skolor som drevs av Svenska Missionssällskapet. Under de två år som skolgången varade lärde hon sig läsa och skriva. Redan vid ung ålder blev Maria Magdalena Mathsdotter djupt religiös. Hennes fromhet gjorde att hon sågs som ett föredöme när hon engagerade sig för att samla in medel till skolor och barnhem för samiska barn. Under sin levnad blev Maria Magdalena Mathsdotter känd både i Sverige och i flera europeiska länder för att hon vintern 1864 skidade ensam från södra Lappland mot Stockholm för att försöka förbättra de samiska barnens skolgång. Hennes livshistoria är temat för romanen ”Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn” av Lilian O. Montmar från 2012. 
Maria Mathsdotters bedrift gestaltas i ”Nycklar till vår tid”, en mycket ambitiös utställning som invigdes i maj månad på Västernorrlands museum i Härnösand.
Foto: Västernorrlands Museum
Maria Magdalena Mathsdotter (1835–1873) växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj som en av fyra systrar. En av hennes systrar dog vid ett års ålder. Familjen flyttade sina renar mellan olika sommar- och vinterbeten i Ångermanland. Maria Magdalena Mathsdotter gick i Gafsele skola 1843–1844, en av de skolor som drevs av Svenska Missionssällskapet. Under de två år som skolgången varade lärde hon sig läsa och skriva. Redan vid ung ålder blev Maria Magdalena Mathsdotter djupt religiös. Hennes fromhet gjorde att hon sågs som ett föredöme när hon engagerade sig för att samla in medel till skolor och barnhem för samiska barn. Under sin levnad blev Maria Magdalena Mathsdotter känd både i Sverige och i flera europeiska länder för att hon vintern 1864 skidade ensam från södra Lappland mot Stockholm för att försöka förbättra de samiska barnens skolgång. Hennes livshistoria är temat för romanen ”Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn” av Lilian O. Montmar från 2012. Maria Mathsdotters bedrift gestaltas i ”Nycklar till vår tid”, en mycket ambitiös utställning som invigdes i maj månad på Västernorrlands museum i Härnösand. Foto: Västernorrlands Museum
Weekend Nr 36 vecka 36 2024

Ett skolboksexempel

Redaktionen

Skolstart! Maria Mathsdotter är utan tvekan en av de mest imponerande samiska kvinnorna genom historien. Och det genom sin bedrift att få självaste kungen att förbättra de samiska skolorna. Låt stå!

Folkskolan infördes i Sverige 1842. Alla barn skulle i och med detta gå i skolan under ett par år och inte bara lära sig läsa, utan också skriva, räkna och få grundläggande kunskaper i till exempel geografi och kristendom.

För samiska barn kunde det vara svårt att få gå i skolan. Om de fick någon utbildning alls behövde de i många fall skickas långt bort från sina familjer. Ofta var undervisningen undermålig, det förekom sanitära olägenheter vilket bidrog till sjukdomar.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMaria Magdalena Mathsdotter (1835–1873) växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj som en av fyra systrar. En av hennes systrar dog vid ett års ålder. Familjen flyttade sina renar mellan olika sommar- och vinterbeten i Ångermanland. Maria Magdalena Mathsdotter gick i Gafsele skola 1843–1844, en av de skolor som drevs av Svenska Missionssällskapet. Under de två år som skolgången varade lärde hon sig läsa och skriva. Redan vid ung ålder blev Maria Magdalena Mathsdotter djupt religiös. Hennes fromhet gjorde att hon sågs som ett föredöme när hon engagerade sig för att samla in medel till skolor och barnhem för samiska barn. Under sin levnad blev Maria Magdalena Mathsdotter känd både i Sverige och i flera europeiska länder för att hon vintern 1864 skidade ensam från södra Lappland mot Stockholm för att försöka förbättra de samiska barnens skolgång. Hennes livshistoria är temat för romanen ”Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn” av Lilian O. Montmar från 2012. 
Maria Mathsdotters bedrift gestaltas i ”Nycklar till vår tid”, en mycket ambitiös utställning som invigdes i maj månad på Västernorrlands museum i Härnösand.
Foto: Västernorrlands Museum
Maria Magdalena Mathsdotter (1835–1873) växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj som en av fyra systrar. En av hennes systrar dog vid ett års ålder. Familjen flyttade sina renar mellan olika sommar- och vinterbeten i Ångermanland. Maria Magdalena Mathsdotter gick i Gafsele skola 1843–1844, en av de skolor som drevs av Svenska Missionssällskapet. Under de två år som skolgången varade lärde hon sig läsa och skriva. Redan vid ung ålder blev Maria Magdalena Mathsdotter djupt religiös. Hennes fromhet gjorde att hon sågs som ett föredöme när hon engagerade sig för att samla in medel till skolor och barnhem för samiska barn. Under sin levnad blev Maria Magdalena Mathsdotter känd både i Sverige och i flera europeiska länder för att hon vintern 1864 skidade ensam från södra Lappland mot Stockholm för att försöka förbättra de samiska barnens skolgång. Hennes livshistoria är temat för romanen ”Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn” av Lilian O. Montmar från 2012. Maria Mathsdotters bedrift gestaltas i ”Nycklar till vår tid”, en mycket ambitiös utställning som invigdes i maj månad på Västernorrlands museum i Härnösand. Foto: Västernorrlands Museum
Weekend Nr 36 vecka 36 2024

Ett skolboksexempel

Redaktionen

Skolstart! Maria Mathsdotter är utan tvekan en av de mest imponerande samiska kvinnorna genom historien. Och det genom sin bedrift att få självaste kungen att förbättra de samiska skolorna. Låt stå!

Folkskolan infördes i Sverige 1842. Alla barn skulle i och med detta gå i skolan under ett par år och inte bara lära sig läsa, utan också skriva, räkna och få grundläggande kunskaper i till exempel geografi och kristendom.

För samiska barn kunde det vara svårt att få gå i skolan. Om de fick någon utbildning alls behövde de i många fall skickas långt bort från sina familjer. Ofta var undervisningen undermålig, det förekom sanitära olägenheter vilket bidrog till sjukdomar.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025