Den senaste elprischocken visar med all tydlighet att Sverige inte ska gå med i euron. Tysklands politiker lät sig styras av miljöpolitiska världsförbättrare som vi alla får betala priset för. Den ”gemensamma” marknaden kan styras av ansvarslösa politiker och inga gemensamma åtaganden kan upprätthållas, skriver företagaren Sture Åström.
Den senaste tidens galopperande elpriser visar varför vi inte ska ansluta oss till euron. EU grundades på idén om en stor gemensam marknad, vilket är en god tanke. Men den har korrumperats på flera sätt, mest tydligt avseende elpriserna. För produktionen av el har man skapat en ”gemensam marknad”, där el kan överföras mellan länderna. Men överföringen begränsas av ledningarnas kapacitet. Marknaden är således ingalunda ”gemensam”.
Tyskland har fört en fullständigt ansvarslös politik genom att stänga fullt fungerande pålitlig elproduktion.
Värre är de vitt skilda villkoren i länderna. Pristopparna skylls på vindstilla i Tyskland. Men det är inte den egentliga orsaken. Vindstilla är ett normalt tillstånd. Statistiken visar att den samtidigt kan utbreda sig från Irland till Ural och från Hammerfest till Algeriet, vilket var fallet den 22 november 2011; karta finns om man googlar: ”vindstilla hammerfest ural” och väljer posten ”felsatsning”. Den nu aktuella vindstillans utbredning var mycket mindre och förekommer givetvis oftare.
De stora partierna i Tyskland har låtit sig styras av världsförbättrarna i det lilla miljöpartiet ”De Gröna”. I sin blinda iver att lära världen att leva ett liv utan kolbaserade bränslen, har de nonchalerat välkända fakta, exempelvis att vindstilla är en normal företeelse. Något de varnats för i 20 års tid. De har drivit igenom stängningen av flera kolkraftverk, bland annat Vattenfalls toppmoderna Moorburg i Hamburg. De sista tre kärnkraftverken stängdes så sent som i april 2023, då elproduktionens problem redan hunnit bli tydliga.
I strävan att behålla makten har de stora partierna fallit för utpressning från ”De Gröna” och genomfört vad som offentligt kallats för ”Rena galenskaper”. Tyskland har fört en fullständigt ansvarslös politik genom att stänga fullt fungerande pålitlig elproduktion och satsa på väderberoende sol- och vindkraft. Som självklart levererar noll ibland. Ansvaret för oredan ligger helt på de tyska politikerna. Slutsatsen är övertydlig: Det är helt enkelt ingen ”gemensam marknad” när de enskilda ländernas politiker styr sin del av marknaden. Detta gäller i högsta grad för euron.
För medlemskap i euro-zonen formulerades från början strikta krav, till exempel avseende storleken på statsskulden. Alla länder längs Medelhavet har haft för stor skuld, men ändå fått fortsätta med euron. Tyskland och Nederländerna måste betala för missbruket. Men även de stora länderna missar kraven. Frankrikes statsskuld har länge varit för stor. Dess politiska röra nu ger inget hopp om en korrigering, snarare tvärtom.
Där olika delar av den ”gemensamma” marknaden kan styras av ansvarslösa politiker kan inga gemensamma åtaganden upprätthållas. Det gäller eurons realvärde, det vill säga hela nationens ekonomi.
Sverige ska absolut inte gå med i euron.
Sture Åström
Civ.ing. företagare, Helsingborg
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
