loadingAllt fler produkter i våra hem innehåller elektronik och ska lämnas in som elavfall när de är uttjänta. Foto: Jessica Gow/TT
Allt fler produkter i våra hem innehåller elektronik och ska lämnas in som elavfall när de är uttjänta. Foto: Jessica Gow/TT
Miljö

Elskrot för miljarder hamnar i soporna

Boel Holm/TT

Vi omger oss med elektriska prylar. Många av dem använder vi inte men låter dem ändå ligga kvar i skåp och lådor. 8 000 ton småelektronik hamnar årligen i soporna – och då gäller det att de hamnar rätt.

Mobiltelefoner, leksaker, fjärrkontroller, hörlurar, laddare, barnskor med blinkande lampor – allt är elskrot och ska lämnas in som det. Men nästan en fjärdedel hamnar i hushållssoporna, enligt producentansvarsorganisationen Waste electrical and electronic equipment (WEEE) Forum.

Elskrotet innehåller värdefulla material till värden av miljarder kronor. Bara de e-cigaretter som kastades 2022 innehöll tillräckligt med litium för att ladda 15 000 elbilar.

Sorterar rätt

I Sverige ligger vi enligt den officiella statistiken på cirka 13 kilo kastat elskrot per år och person – över EU-snittet på elva kilo, enligt producentansvarsföretaget Recipo.

Men enligt en uppskattning från IVL Svenska miljöinstitutet från 2021 hamnar ändå 8 000 ton småelektronik varje år i soporna i Sverige.

När allt fler produkter innehåller elektronik ökar risken för att det blir fel.

– Jag tror att om du tänker på gammal uttjänt elektronik så är det din tv och mikrovågsugn, men kanske inte de där blinkande skorna eller leksakerna med pytteliten elektronik långt inne i, säger Mårten Sundin, marknads- och kommunikationschef på branschorganisationen El-Kretsen.

– Att det slinker med i hushållssoporna är det absolut sämsta. Dels kan det komma ut miljöfarliga ämnen och dels tar vi inte till vara på de resurser som finns, så det är en dubbel förlust.

Ligger och skräpar

Det finns också en stor mängd elektronik som bara ligger och skräpar. Enligt WEEE Forum finns det i europeiska hushåll runt 700 miljoner mobiltelefoner som inte används eller inte fungerar.

Där är vi svenskar inte bättre. Enligt Hugo Chorell, försäljningschef på Recipo, är vi särskilt dåliga på just småelektronik som mobiltelefoner. En uppskattning är att det ligger 20–25 miljoner oanvända mobiltelefoner i svenska hem.

En undersökning från WEEE forum visar att ett genomsnittligt europeiskt hem utöver lampor innehåller 74 olika elektriska produkter. Av dem är det nio som inte används fastän de fungerar och fyra som är trasiga.

– Vi ser ju åldern på grejerna som kommer in till oss, de har sedan länge passerat bäst före-datum. Hälften av mobilerna vi får in har knappar, säger Mårten Sundin.

Enligt undersökningen är den vanligaste orsaken till att man låter elektriska produkter ligga och skräpa att man tänker att man ska använda dem i framtiden. På andra plats att man ska sälja eller ge bort dem och på tredje plats att de har sentimentalt värde.

Därför sparar vi elprodukter

De vanligaste orsakerna för att man sparar på elprodukter:

1. Man kommer kanske att använda dem senare (46 procent)

2. Man tänker sälja eller skänka bort dem (15 procent)

3. De har sentimentalt värde (13 procent)

4. De kan blir värdefulla i framtiden (9 procent)

5. Man vet inte hur man ska göra sig av med dem (7 procent)

WEEE Forum har med hjälp av sina medlemsorganisationer genomfört en undersökning i Portugal, Nederländerna, Italien, Rumänien, Slovenien och Storbritannien. 8 775 hushåll deltog i studien.

Källa: WEEE Forum

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAllt fler produkter i våra hem innehåller elektronik och ska lämnas in som elavfall när de är uttjänta. Foto: Jessica Gow/TT
Allt fler produkter i våra hem innehåller elektronik och ska lämnas in som elavfall när de är uttjänta. Foto: Jessica Gow/TT
Miljö

Elskrot för miljarder hamnar i soporna

Boel Holm/TT

Vi omger oss med elektriska prylar. Många av dem använder vi inte men låter dem ändå ligga kvar i skåp och lådor. 8 000 ton småelektronik hamnar årligen i soporna – och då gäller det att de hamnar rätt.

Mobiltelefoner, leksaker, fjärrkontroller, hörlurar, laddare, barnskor med blinkande lampor – allt är elskrot och ska lämnas in som det. Men nästan en fjärdedel hamnar i hushållssoporna, enligt producentansvarsorganisationen Waste electrical and electronic equipment (WEEE) Forum.

Elskrotet innehåller värdefulla material till värden av miljarder kronor. Bara de e-cigaretter som kastades 2022 innehöll tillräckligt med litium för att ladda 15 000 elbilar.

Sorterar rätt

I Sverige ligger vi enligt den officiella statistiken på cirka 13 kilo kastat elskrot per år och person – över EU-snittet på elva kilo, enligt producentansvarsföretaget Recipo.

Men enligt en uppskattning från IVL Svenska miljöinstitutet från 2021 hamnar ändå 8 000 ton småelektronik varje år i soporna i Sverige.

När allt fler produkter innehåller elektronik ökar risken för att det blir fel.

– Jag tror att om du tänker på gammal uttjänt elektronik så är det din tv och mikrovågsugn, men kanske inte de där blinkande skorna eller leksakerna med pytteliten elektronik långt inne i, säger Mårten Sundin, marknads- och kommunikationschef på branschorganisationen El-Kretsen.

– Att det slinker med i hushållssoporna är det absolut sämsta. Dels kan det komma ut miljöfarliga ämnen och dels tar vi inte till vara på de resurser som finns, så det är en dubbel förlust.

Ligger och skräpar

Det finns också en stor mängd elektronik som bara ligger och skräpar. Enligt WEEE Forum finns det i europeiska hushåll runt 700 miljoner mobiltelefoner som inte används eller inte fungerar.

Där är vi svenskar inte bättre. Enligt Hugo Chorell, försäljningschef på Recipo, är vi särskilt dåliga på just småelektronik som mobiltelefoner. En uppskattning är att det ligger 20–25 miljoner oanvända mobiltelefoner i svenska hem.

En undersökning från WEEE forum visar att ett genomsnittligt europeiskt hem utöver lampor innehåller 74 olika elektriska produkter. Av dem är det nio som inte används fastän de fungerar och fyra som är trasiga.

– Vi ser ju åldern på grejerna som kommer in till oss, de har sedan länge passerat bäst före-datum. Hälften av mobilerna vi får in har knappar, säger Mårten Sundin.

Enligt undersökningen är den vanligaste orsaken till att man låter elektriska produkter ligga och skräpa att man tänker att man ska använda dem i framtiden. På andra plats att man ska sälja eller ge bort dem och på tredje plats att de har sentimentalt värde.

Därför sparar vi elprodukter

De vanligaste orsakerna för att man sparar på elprodukter:

1. Man kommer kanske att använda dem senare (46 procent)

2. Man tänker sälja eller skänka bort dem (15 procent)

3. De har sentimentalt värde (13 procent)

4. De kan blir värdefulla i framtiden (9 procent)

5. Man vet inte hur man ska göra sig av med dem (7 procent)

WEEE Forum har med hjälp av sina medlemsorganisationer genomfört en undersökning i Portugal, Nederländerna, Italien, Rumänien, Slovenien och Storbritannien. 8 775 hushåll deltog i studien.

Källa: WEEE Forum

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025