loadingKläder och hemtextil ska kastas separat från årsskiftet. Arkivbild. Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Kläder och hemtextil ska kastas separat från årsskiftet. Arkivbild. Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Miljö

Nya regler – slut med strumpor i soporna

Boel Holm/TT

Snart är det stopp för gamla kläder i soptunnan. Frågan är vad svenskarna ska göra med de tonvis textilier som vi slänger varje år? Mycket är oklart i nuläget – inte minst när det gäller systemen för att sortera och återvinna.

Vid årsskiftet är det slut med kasserade strumpor, örngott, jeans och badlakan i hushållssoporna. Då får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall och det ska kastas separat, precis som glas, plast och papper.

Men för kommunerna är det oklart hur länge ansvaret vilar på dem. I höst väntas EU-parlamentet ta ställning till en lag om producentansvar som skulle innebära att de som sätter textilprodukter på marknaden också måste ta ansvar för återvinningen.

– Med det nya förslaget blir det upp till varje medlemsland att besluta hur producentansvaret ska bli, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare för materialåtervinning vid Svenskt avfall.

Tillfälliga lösningar

Ovissheten gör det svårt för kommunerna att veta vem som ska göra investeringar i bland annat logistik. Därför finns många tillfälliga lösningar och samarbeten, vilket gör att utbyggnaden av systemen för att ta hand om kläderna går trögt.

Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för avfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. I sista hand ska det bortskaffas.

Det gör sorteringen till en nyckelfråga. Textilavfall och sådant som kan återanvändas måste skiljas.

I dag sorteras kläder som ska återvinnas huvudsakligen manuellt och mycket av den textil som samlas in i Sverige skickas utomlands för sortering. Men när alla länder i Europa samtidigt ställer krav på utsortering av textil behöver kapaciteten för sorteringen öka rejält.

Lite återvinns

Jon Nilsson-Djerf ser nästa nivå, materialåtervinningen, som den värsta flaskhalsen.

– Även om vi samlar in och sorterar kommer vi att få problem med avsättning. Det pågår mycket forskning om att materialåtervinna textil, men väldigt lite återvinns. Tekniken är inte tillräckligt långt fram.

Även om det pågår forskning misstänker han att den påverkas av att branschen inväntar ett beslut om producentansvaret.

– Jag tror att man väntar på producentansvar i många länder, man är inte tvingad ännu att utveckla materialåtervinningen. Jag tror att det kommer att accelerera när vi väl har det beslutet på plats.

Textil och sopor

2023 uppgick det totala nettoinflödet av nya textiler till 11,4 kg per person, en minskning med 3,8 kilo sedan 2022.

Närmare åtta kilo textil slängs varje år i hushållssoporna och förbränns.

Nästan dubbelt som mycket textilier slängs i soporna än vad som lämnas till återvinning.

Källor: IVL, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKläder och hemtextil ska kastas separat från årsskiftet. Arkivbild. Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Kläder och hemtextil ska kastas separat från årsskiftet. Arkivbild. Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Miljö

Nya regler – slut med strumpor i soporna

Boel Holm/TT

Snart är det stopp för gamla kläder i soptunnan. Frågan är vad svenskarna ska göra med de tonvis textilier som vi slänger varje år? Mycket är oklart i nuläget – inte minst när det gäller systemen för att sortera och återvinna.

Vid årsskiftet är det slut med kasserade strumpor, örngott, jeans och badlakan i hushållssoporna. Då får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall och det ska kastas separat, precis som glas, plast och papper.

Men för kommunerna är det oklart hur länge ansvaret vilar på dem. I höst väntas EU-parlamentet ta ställning till en lag om producentansvar som skulle innebära att de som sätter textilprodukter på marknaden också måste ta ansvar för återvinningen.

– Med det nya förslaget blir det upp till varje medlemsland att besluta hur producentansvaret ska bli, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare för materialåtervinning vid Svenskt avfall.

Tillfälliga lösningar

Ovissheten gör det svårt för kommunerna att veta vem som ska göra investeringar i bland annat logistik. Därför finns många tillfälliga lösningar och samarbeten, vilket gör att utbyggnaden av systemen för att ta hand om kläderna går trögt.

Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för avfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. I sista hand ska det bortskaffas.

Det gör sorteringen till en nyckelfråga. Textilavfall och sådant som kan återanvändas måste skiljas.

I dag sorteras kläder som ska återvinnas huvudsakligen manuellt och mycket av den textil som samlas in i Sverige skickas utomlands för sortering. Men när alla länder i Europa samtidigt ställer krav på utsortering av textil behöver kapaciteten för sorteringen öka rejält.

Lite återvinns

Jon Nilsson-Djerf ser nästa nivå, materialåtervinningen, som den värsta flaskhalsen.

– Även om vi samlar in och sorterar kommer vi att få problem med avsättning. Det pågår mycket forskning om att materialåtervinna textil, men väldigt lite återvinns. Tekniken är inte tillräckligt långt fram.

Även om det pågår forskning misstänker han att den påverkas av att branschen inväntar ett beslut om producentansvaret.

– Jag tror att man väntar på producentansvar i många länder, man är inte tvingad ännu att utveckla materialåtervinningen. Jag tror att det kommer att accelerera när vi väl har det beslutet på plats.

Textil och sopor

2023 uppgick det totala nettoinflödet av nya textiler till 11,4 kg per person, en minskning med 3,8 kilo sedan 2022.

Närmare åtta kilo textil slängs varje år i hushållssoporna och förbränns.

Nästan dubbelt som mycket textilier slängs i soporna än vad som lämnas till återvinning.

Källor: IVL, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024