loadingArbetet med att anlägga och underhålla den svenska transportinfrastrukturen är en omfattande verksamhet där Trafikverket numera är renodlad beställare av tjänster. Foto: Svevia
Arbetet med att anlägga och underhålla den svenska transportinfrastrukturen är en omfattande verksamhet där Trafikverket numera är renodlad beställare av tjänster. Foto: Svevia
Inrikes

Bolagiserad verksamhet med bristande måluppfyllelse

Olle Felten

Riksrevisionen har granskat hur de mål som sattes upp när besluten togs om bolagisering av Vägverkets och Banverkets produktionsavdelningar. Riksrevisionen menar att riksdagens intention delvis har infriats, men att mer kan göras.

Syftet med bolagiseringen av den produktion som de båda statliga verken genomförde i egen regi var i huvudsak att öka konkurrensen på marknaden för anläggning och underhåll av infrastruktur. Man ville också skapa incitament till ökad effektivitet i verksamheterna samt utveckla den så kallade ”beställarkompetensen” hos det nya Trafikverket, som bildades genom att Banverket och Vägverket slogs ihop 2010. Den nya ”beställarorganisationen” skulle göra upphandlingar effektivare och pressa priserna för arbetet med anläggning och underhåll av trafikslagens infrastruktur.

Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att några delar av de båda bolagens verksamhet har uppvisat en produktivitetsökning och att konkurrensen ökat något på några av de olika marknadssegment som bolagen är verksamma i. Man menar också att Trafikverket har utvecklat en något bättre kvalitet på sina förfrågningsunderlag. Så långt den positiva effekten av bolagiseringen.

Anbuds- och prisutveckling

Sedan bolagiseringen av Svevia och Infranord har utvecklingen av antalet anbud och prisnivån på Trafikverkets projekt inte varit i paritet med förväntningarna, vilket Riksrevisionen förklarar med att marknaden inte anses vara tillräckligt stor i Sverige för att fler stora bolag skall kunna etablera sig.

Antalet anbud till upphandlingar som rör underhållsarbeten på väg och järnväg ligger relativt konstant på i medeltal mellan 2,5 och 4, mellan åren 2011 och 2022.

Antalet anbud till upphandlingar som rör anläggning av väg och järnväg har något större spridning, särskilt avseende järnvägsprojekt där medelantalet anbud skiftar mellan 2,5 och 4,5 per år under samma period. För vägprojekt är spannet mellan 3 och 4 anbud i medeltal per år.

Prisutvecklingen för de olika projekttyperna är dock påtagligt snabbare än Konsumentprisindex. Mellan 2011 och 2022 har KPI stigit med cirka 20 procent medan upphandlingspriserna stigit med mellan 35 och 50 procent.

Källa: Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingArbetet med att anlägga och underhålla den svenska transportinfrastrukturen är en omfattande verksamhet där Trafikverket numera är renodlad beställare av tjänster. Foto: Svevia
Arbetet med att anlägga och underhålla den svenska transportinfrastrukturen är en omfattande verksamhet där Trafikverket numera är renodlad beställare av tjänster. Foto: Svevia
Inrikes

Bolagiserad verksamhet med bristande måluppfyllelse

Olle Felten

Riksrevisionen har granskat hur de mål som sattes upp när besluten togs om bolagisering av Vägverkets och Banverkets produktionsavdelningar. Riksrevisionen menar att riksdagens intention delvis har infriats, men att mer kan göras.

Syftet med bolagiseringen av den produktion som de båda statliga verken genomförde i egen regi var i huvudsak att öka konkurrensen på marknaden för anläggning och underhåll av infrastruktur. Man ville också skapa incitament till ökad effektivitet i verksamheterna samt utveckla den så kallade ”beställarkompetensen” hos det nya Trafikverket, som bildades genom att Banverket och Vägverket slogs ihop 2010. Den nya ”beställarorganisationen” skulle göra upphandlingar effektivare och pressa priserna för arbetet med anläggning och underhåll av trafikslagens infrastruktur.

Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att några delar av de båda bolagens verksamhet har uppvisat en produktivitetsökning och att konkurrensen ökat något på några av de olika marknadssegment som bolagen är verksamma i. Man menar också att Trafikverket har utvecklat en något bättre kvalitet på sina förfrågningsunderlag. Så långt den positiva effekten av bolagiseringen.

Anbuds- och prisutveckling

Sedan bolagiseringen av Svevia och Infranord har utvecklingen av antalet anbud och prisnivån på Trafikverkets projekt inte varit i paritet med förväntningarna, vilket Riksrevisionen förklarar med att marknaden inte anses vara tillräckligt stor i Sverige för att fler stora bolag skall kunna etablera sig.

Antalet anbud till upphandlingar som rör underhållsarbeten på väg och järnväg ligger relativt konstant på i medeltal mellan 2,5 och 4, mellan åren 2011 och 2022.

Antalet anbud till upphandlingar som rör anläggning av väg och järnväg har något större spridning, särskilt avseende järnvägsprojekt där medelantalet anbud skiftar mellan 2,5 och 4,5 per år under samma period. För vägprojekt är spannet mellan 3 och 4 anbud i medeltal per år.

Prisutvecklingen för de olika projekttyperna är dock påtagligt snabbare än Konsumentprisindex. Mellan 2011 och 2022 har KPI stigit med cirka 20 procent medan upphandlingspriserna stigit med mellan 35 och 50 procent.

Källa: Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024