loadingPå många orter har bostadsrättsinnehavare i princip fått flera tusen kronor i månaden för att bo, en utveckling som inte är långsiktigt rimlig, enligt privatekonomen Arturo Arques. (Foto: Tomas Oneborg /SvD/TT)
På många orter har bostadsrättsinnehavare i princip fått flera tusen kronor i månaden för att bo, en utveckling som inte är långsiktigt rimlig, enligt privatekonomen Arturo Arques. (Foto: Tomas Oneborg /SvD/TT)
Ekonomi & Näringsliv

Boägare tjänar tusenlappar på att bo

TT

Bostadsrättsinnehavare har under de senaste åren tjänat tusentals kronor i månaden på sin bostad.

– Många har fått betalt för att bo, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, som anser att utvecklingen är orimlig.

Svenskar lägger en femtedel av sin disponibla inkomst varje månad på boende. Det vanliga synsättet är också att bostaden är en kostnad. Men en bostadsrättsinnehavare i Sverige, som köpte en lägenhet på 60 kvadratmeter 2006 och sålde den under 2015, tjänade i själva verket i genomsnitt 2 600 kronor i månaden under perioden på sin bostad, enligt en sammanställning från Swedbank. Orsaken är de skenande bostadspriserna.

– Det har varit en otroligt bra affär att köpa bostadsrätt de senaste tio åren. Baksidan är att de som ska in på bostadsmarknaden nu för första gången tar en stor finansiell risk. När många gör det innebär det också en stor risk för samhället, säger Arturo Arques.

Skuldsättningen alarmerande

Även på de mindre orter där prisutvecklingen har varit sämst har boendekostnaden varit låg. På orter med mindre än 75 000 invånare har bostadsrättsägarna i genomsnitt haft en boendekostnad på cirka 400 kronor i månaden, visar sammanställningen.

I storstadsregionerna har utvecklingen varit bäst. I Stockholm hade bostadsrättsägarna en intäkt på över 8 000 kronor per månad för bostaden.

Att tjäna pengar på sitt boende är något som många ser som positivt. Men Arturo Arques är bekymrad över hushållens ökande skuldsättning.

– Fler finanspolitiska åtgärder behövs. Amorteringskravet är ett sätt, säger han.

Ett ökat bostadsbyggande är en annan nyckel för att långsiktigt dämpa prisutvecklingen.

Gör egen kalkyl

Framför allt är han oroad över hushållens skuldsättning och räntekänslighet i dag.

Hans uppmaning till dem som ska ta lån i dag är att komplettera bankens kalkyl med en egen och ta höjd exempelvis för räntehöjningar och skattepolitiska förändringar.

– Banken sätter ett tak för vad du får låna men det betyder inte nödvändigtvis att du ska låna så mycket, säger Arturo Arques.

Räkna med eget sparande och att ränteavdraget försvinner är några av hans råd.

– Sannolikheten att vi kommer att se en 10-årsperiod framöver som liknar den vi precis har haft, bedömer jag som extremt låg, säger Arturo Arques.

Privatekonomens råd
Komplettera bankens kalkyl med en egen kalkyl.
Bankerna brukar räkna med nödvändiga levnadsomkostnader på 8 500 kronor per månad. För många är kostnaderna högre än så, enligt Arturo Arques.
Räkna med att räntorna stiger framöver.
Om räntorna höjs, stiger förmodligen bostadsrättsföreningens lånekostnader också och därmed bostadens månadsavgift.
Utöver amorteringen – räkna med ett sparande på 10 procent av din disponibla inkomst.
Räkna med att ränteavdraget kan komma att försvinna.
Undvik att låna belopp som är högre än sex gånger din disponibla årsinkomst.
Prisutveckling per månad
Kommuner med högst intäkt för boendet per månad:
Kommun        Intäkt per månad, kronor efter skatt
Stockholm      8 276
Uppsala           4 861
Linköping       4 599
Göteborg         4 278
Varberg            3 116
Kommuner med högst kostnad (lägst intäkt) för boendet per månad:
Västervik        -1 752
Sandviken      -1 639
Landskrona   -1 326
Lidköping       -1 318
Örnsköldsvik -1 022
Beräkningarna utgår från aktuella bostadsrättspriser och månadsavgifter för 2006 och 2015 för en lägenhet på 60 kvadratmeter. Värdeutvecklingen har slagits ut över hela perioden.
Faktisk ränta för perioden har använts, samt gällande skatteregler för reavinst och ränteavdrag.
Undersökningen har gjorts på 40 svenska städer.Källa: Swedbank
Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPå många orter har bostadsrättsinnehavare i princip fått flera tusen kronor i månaden för att bo, en utveckling som inte är långsiktigt rimlig, enligt privatekonomen Arturo Arques. (Foto: Tomas Oneborg /SvD/TT)
På många orter har bostadsrättsinnehavare i princip fått flera tusen kronor i månaden för att bo, en utveckling som inte är långsiktigt rimlig, enligt privatekonomen Arturo Arques. (Foto: Tomas Oneborg /SvD/TT)
Ekonomi & Näringsliv

Boägare tjänar tusenlappar på att bo

TT

Bostadsrättsinnehavare har under de senaste åren tjänat tusentals kronor i månaden på sin bostad.

– Många har fått betalt för att bo, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, som anser att utvecklingen är orimlig.

Svenskar lägger en femtedel av sin disponibla inkomst varje månad på boende. Det vanliga synsättet är också att bostaden är en kostnad. Men en bostadsrättsinnehavare i Sverige, som köpte en lägenhet på 60 kvadratmeter 2006 och sålde den under 2015, tjänade i själva verket i genomsnitt 2 600 kronor i månaden under perioden på sin bostad, enligt en sammanställning från Swedbank. Orsaken är de skenande bostadspriserna.

– Det har varit en otroligt bra affär att köpa bostadsrätt de senaste tio åren. Baksidan är att de som ska in på bostadsmarknaden nu för första gången tar en stor finansiell risk. När många gör det innebär det också en stor risk för samhället, säger Arturo Arques.

Skuldsättningen alarmerande

Även på de mindre orter där prisutvecklingen har varit sämst har boendekostnaden varit låg. På orter med mindre än 75 000 invånare har bostadsrättsägarna i genomsnitt haft en boendekostnad på cirka 400 kronor i månaden, visar sammanställningen.

I storstadsregionerna har utvecklingen varit bäst. I Stockholm hade bostadsrättsägarna en intäkt på över 8 000 kronor per månad för bostaden.

Att tjäna pengar på sitt boende är något som många ser som positivt. Men Arturo Arques är bekymrad över hushållens ökande skuldsättning.

– Fler finanspolitiska åtgärder behövs. Amorteringskravet är ett sätt, säger han.

Ett ökat bostadsbyggande är en annan nyckel för att långsiktigt dämpa prisutvecklingen.

Gör egen kalkyl

Framför allt är han oroad över hushållens skuldsättning och räntekänslighet i dag.

Hans uppmaning till dem som ska ta lån i dag är att komplettera bankens kalkyl med en egen och ta höjd exempelvis för räntehöjningar och skattepolitiska förändringar.

– Banken sätter ett tak för vad du får låna men det betyder inte nödvändigtvis att du ska låna så mycket, säger Arturo Arques.

Räkna med eget sparande och att ränteavdraget försvinner är några av hans råd.

– Sannolikheten att vi kommer att se en 10-årsperiod framöver som liknar den vi precis har haft, bedömer jag som extremt låg, säger Arturo Arques.

Privatekonomens råd
Komplettera bankens kalkyl med en egen kalkyl.
Bankerna brukar räkna med nödvändiga levnadsomkostnader på 8 500 kronor per månad. För många är kostnaderna högre än så, enligt Arturo Arques.
Räkna med att räntorna stiger framöver.
Om räntorna höjs, stiger förmodligen bostadsrättsföreningens lånekostnader också och därmed bostadens månadsavgift.
Utöver amorteringen – räkna med ett sparande på 10 procent av din disponibla inkomst.
Räkna med att ränteavdraget kan komma att försvinna.
Undvik att låna belopp som är högre än sex gånger din disponibla årsinkomst.
Prisutveckling per månad
Kommuner med högst intäkt för boendet per månad:
Kommun        Intäkt per månad, kronor efter skatt
Stockholm      8 276
Uppsala           4 861
Linköping       4 599
Göteborg         4 278
Varberg            3 116
Kommuner med högst kostnad (lägst intäkt) för boendet per månad:
Västervik        -1 752
Sandviken      -1 639
Landskrona   -1 326
Lidköping       -1 318
Örnsköldsvik -1 022
Beräkningarna utgår från aktuella bostadsrättspriser och månadsavgifter för 2006 och 2015 för en lägenhet på 60 kvadratmeter. Värdeutvecklingen har slagits ut över hela perioden.
Faktisk ränta för perioden har använts, samt gällande skatteregler för reavinst och ränteavdrag.
Undersökningen har gjorts på 40 svenska städer.Källa: Swedbank
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024