loadingGrodbastun kostar några hundralappar att bygga. Forskaren Anthony Waddle har hjälpt flera medborgarforskare i Australien att bygga egna varianter för trädgården. Foto: Anthony Waddle/TT
Grodbastun kostar några hundralappar att bygga. Forskaren Anthony Waddle har hjälpt flera medborgarforskare i Australien att bygga egna varianter för trädgården. Foto: Anthony Waddle/TT
Vetenskap

Bastubad ska rädda grodor från dödlig svamp

Sofia Eriksson/TT

Utrotningshotade lövgrodor kan ta en bastu i vinterkylans Australien. Det de inte vet är att det också kan rädda deras liv, enligt forskare.

"Bastun" är byggd av håliga tegelstenar och värms upp av solen. Men när lövgrodorna, av arten Litoria aurea, kryper in är de omedvetna om att "spabehandlingen" inte bara är trevlig – den kan också skydda mot en svampsjukdom som skördar grodliv globalt.

Chytridiomykos, oftast kallad chytrid, är en vattenburen sjukdom som borrar sig in i grodornas hud och attackerar deras kroppar. Det har lett till global massdöd, ibland kallat en "amfibie-apokalyps", bland grodor, paddor och salamandrar.

500 arter av groddjur har minskat i antal och 90 utrotats av svampens framfart, enligt Anthony Waddle, biolog vid Macquarie University i Australien.

– Chytrid är den värsta patogenen någonsin, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Lever i lådor

Tidigare har lösningen för att skydda hotade grodor varit att fånga in dem för att bota dem, enligt Waddle.

– Ingenting har tidigare orsakat så mycket förödelse. I Australien har vi grodor som bara lever i glaslådor nu. Det här är ett stort, pågående problem.

Waddle har lett en forskargrupp som experimenterat sig fram till bastulösningen, där det visade sig att grodorna valde att krypa in i värmen om de fick chansen. Men det hjälpte också mot chyatrid, enligt studien som publicerats i Nature. I värmen kunde inte svampen växa på grodorna, vilket gjorde att djuren kunde bekämpa infektionen.

Över 40 procent av världens groddjursarter hotas av utrotning, vilket gör dem till en av de mest sårbara grupperna bland ryggradslösa djur. Stora orosmoln är förlust av livsmiljöer, klimatförändringen och chyatrid.

Andra försök

Värmeinsatser har testats på andra arter men utan några bevis på att det fungerat, enligt Andrew Cunningham, professor vid Institute of Zoology i London som först identifierade svampsjukdomen. Man har testat ökad solexponering i grodornas naturliga habitat såväl som konstgjord uppvärmning av dammar.

– Vi har fortsatt att ha dödliga utbrott av chytridiomykos och det enda sättet att stoppa dessa har varit att behandla grodorna med svampdödande läkemedel, har han sagt till The Guardian.

– Kanske är tekniken artspecifik, men tyvärr tvivlar jag på att det är en universallösning på det globala hotet från chytridiomykos bland amfibier.

Waddle menar att hans bastu är en kreativ lösning på ett allvarligt problem – men framhåller att fler åtgärder behövs om grodpopulationer ska överleva.

– Ingen lösning kommer att fungera för alla. Grodor är så olika.

Pandemi bland grodor

Chytridiomykos orsakas av svamporganismen Batrachochytrium, som även kallas chytridsvamp. Den orsakar omfattande sjukdom och död hos groddjur i hela världen. I Sverige har sjukdomen påvisats sedan 2010 hos frilevande groddjur och en spridning av smittan sker över landet.

Chytrid betraktas som en viktig, ibland helt avgörande, faktor i minskningen och även utrotningen av många groddjur särskilt i mer tropiska områden.

Svampen fäster sig i groddjurens yttersta hudlager och orsakar en förtjockning av överhuden, eller hudsår. Störningar i saltbalansen och syreupptaget genom huden kan sedan leda till döden.

Svampen trivs inte i vattentemperaturer högre än cirka 25 grader.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingGrodbastun kostar några hundralappar att bygga. Forskaren Anthony Waddle har hjälpt flera medborgarforskare i Australien att bygga egna varianter för trädgården. Foto: Anthony Waddle/TT
Grodbastun kostar några hundralappar att bygga. Forskaren Anthony Waddle har hjälpt flera medborgarforskare i Australien att bygga egna varianter för trädgården. Foto: Anthony Waddle/TT
Vetenskap

Bastubad ska rädda grodor från dödlig svamp

Sofia Eriksson/TT

Utrotningshotade lövgrodor kan ta en bastu i vinterkylans Australien. Det de inte vet är att det också kan rädda deras liv, enligt forskare.

"Bastun" är byggd av håliga tegelstenar och värms upp av solen. Men när lövgrodorna, av arten Litoria aurea, kryper in är de omedvetna om att "spabehandlingen" inte bara är trevlig – den kan också skydda mot en svampsjukdom som skördar grodliv globalt.

Chytridiomykos, oftast kallad chytrid, är en vattenburen sjukdom som borrar sig in i grodornas hud och attackerar deras kroppar. Det har lett till global massdöd, ibland kallat en "amfibie-apokalyps", bland grodor, paddor och salamandrar.

500 arter av groddjur har minskat i antal och 90 utrotats av svampens framfart, enligt Anthony Waddle, biolog vid Macquarie University i Australien.

– Chytrid är den värsta patogenen någonsin, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Lever i lådor

Tidigare har lösningen för att skydda hotade grodor varit att fånga in dem för att bota dem, enligt Waddle.

– Ingenting har tidigare orsakat så mycket förödelse. I Australien har vi grodor som bara lever i glaslådor nu. Det här är ett stort, pågående problem.

Waddle har lett en forskargrupp som experimenterat sig fram till bastulösningen, där det visade sig att grodorna valde att krypa in i värmen om de fick chansen. Men det hjälpte också mot chyatrid, enligt studien som publicerats i Nature. I värmen kunde inte svampen växa på grodorna, vilket gjorde att djuren kunde bekämpa infektionen.

Över 40 procent av världens groddjursarter hotas av utrotning, vilket gör dem till en av de mest sårbara grupperna bland ryggradslösa djur. Stora orosmoln är förlust av livsmiljöer, klimatförändringen och chyatrid.

Andra försök

Värmeinsatser har testats på andra arter men utan några bevis på att det fungerat, enligt Andrew Cunningham, professor vid Institute of Zoology i London som först identifierade svampsjukdomen. Man har testat ökad solexponering i grodornas naturliga habitat såväl som konstgjord uppvärmning av dammar.

– Vi har fortsatt att ha dödliga utbrott av chytridiomykos och det enda sättet att stoppa dessa har varit att behandla grodorna med svampdödande läkemedel, har han sagt till The Guardian.

– Kanske är tekniken artspecifik, men tyvärr tvivlar jag på att det är en universallösning på det globala hotet från chytridiomykos bland amfibier.

Waddle menar att hans bastu är en kreativ lösning på ett allvarligt problem – men framhåller att fler åtgärder behövs om grodpopulationer ska överleva.

– Ingen lösning kommer att fungera för alla. Grodor är så olika.

Pandemi bland grodor

Chytridiomykos orsakas av svamporganismen Batrachochytrium, som även kallas chytridsvamp. Den orsakar omfattande sjukdom och död hos groddjur i hela världen. I Sverige har sjukdomen påvisats sedan 2010 hos frilevande groddjur och en spridning av smittan sker över landet.

Chytrid betraktas som en viktig, ibland helt avgörande, faktor i minskningen och även utrotningen av många groddjur särskilt i mer tropiska områden.

Svampen fäster sig i groddjurens yttersta hudlager och orsakar en förtjockning av överhuden, eller hudsår. Störningar i saltbalansen och syreupptaget genom huden kan sedan leda till döden.

Svampen trivs inte i vattentemperaturer högre än cirka 25 grader.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025