loadingBredlokan har hittats i Sverige. Den skiljer sig från släktingen jättelokan bland annat genom sina bredare blad. Foto: Artfakta/TT
Bredlokan har hittats i Sverige. Den skiljer sig från släktingen jättelokan bland annat genom sina bredare blad. Foto: Artfakta/TT
Vetenskap

Ny invasiv art i Sverige – släkt med jättelokan

Paulina Monzón/TT

En ny invasiv främmande art har av en slump hittats i Värmland – en släkting till jättelokan som gömt sig i dess snår. Nya bredlokan kan även finnas på andra platser i landet, enligt Dan Mangsbo på länsstyrelsen i Värmland.

Vid en inventering av den invasiva arten jätteloka i Värmland upptäcktes en liknande art. Den hade bredare, mer rabarberliknande blad och exemplar samlades in och artbestämdes av expert. Man hade upptäckt en ny invasiv art i Sverige – bredlokan. Något SVT Värmland var först med att rapportera.

– Den har inte påträffats i Sverige tidigare men finns närmast i Danmark och i Baltikum, berättar Dan Mangsbo, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Värmland, för TT.

Bredlokan kommer från början från Kaukasus där den växer naturligt men har introducerats som foderväxt på flera platser i Europa.

– Vi vet inte riktigt hur den har kommit hit till Karlstadstrakten.

Och det är inte omöjligt att bredlokan finns även i andra delar av landet, menar Dan Magnsbo.

– Här har vi ju trott att det varit vanliga jättelokor och det var lite av en slump att vi uppmärksammade de här avvikande exemplaren.

Bekämpning pågår

Åtgärder har gjorts på de två platser där man upptäckt bredlokan. På den ena platsen är alla plantor uppgrävda och på den andra finns några få kvar men man har förhindrat ytterligare fröspridning.

– Vi måste agera snabbt på helt nyupptäckta växter. Jag tror det är möjligt att ha framgång med att få bort den då det är väldigt få plantor kvar.

Ibland upptäcks invasiva arter för sent och då måste andra strategier tillämpas för att bekämpa växten och det kan bli mycket svårt att lyckas.

– Den här gången gick det bra och vi har inte hittat den på fler platser i Värmland än.

Samma släkte som jättelokan

Bredlokan ingår i samma släkt som jättelokan. Båda arter kan bilda mycket stora och täta bestånd. Där de växer skuggar de marken och andra naturligt förekommande växter konkurreras ut.

– De breder ut sig väldigt snabbt och har en enorm kapacitet att producera frön. En blomma kan innehålla flera tusen frön på senhösten, förklarar Dan Mangsbo.

De båda arterna har samma negativa egenskaper och är förbjudna på samma sätt i hela Sverige.

– Så man kan också säga att egentligen spelar det ingen roll om man lyckas identifiera bredlokan från jättelokan på andra platser. De bekämpas på samma sätt ändå.

Detta är en invasiv art

Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn i trädgårdar, i jord- och skogsbruk och för jakt.

Men några främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och skadar ekosystemen. De kallas invasiva främmande arter.

Invasiva främmande arter omfattas av olika regler. Syftet med reglerna är att hindra att arterna sprids och skadar miljön och den biologisk mångfalden, men även att hindra skada på, infrastruktur, ekonomin och människors och djurs hälsa.

Felaktig hantering av invasiva främmande arter i strid med reglerna kan medföra böter eller fängelse.

Källa: Naturvårdsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBredlokan har hittats i Sverige. Den skiljer sig från släktingen jättelokan bland annat genom sina bredare blad. Foto: Artfakta/TT
Bredlokan har hittats i Sverige. Den skiljer sig från släktingen jättelokan bland annat genom sina bredare blad. Foto: Artfakta/TT
Vetenskap

Ny invasiv art i Sverige – släkt med jättelokan

Paulina Monzón/TT

En ny invasiv främmande art har av en slump hittats i Värmland – en släkting till jättelokan som gömt sig i dess snår. Nya bredlokan kan även finnas på andra platser i landet, enligt Dan Mangsbo på länsstyrelsen i Värmland.

Vid en inventering av den invasiva arten jätteloka i Värmland upptäcktes en liknande art. Den hade bredare, mer rabarberliknande blad och exemplar samlades in och artbestämdes av expert. Man hade upptäckt en ny invasiv art i Sverige – bredlokan. Något SVT Värmland var först med att rapportera.

– Den har inte påträffats i Sverige tidigare men finns närmast i Danmark och i Baltikum, berättar Dan Mangsbo, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Värmland, för TT.

Bredlokan kommer från början från Kaukasus där den växer naturligt men har introducerats som foderväxt på flera platser i Europa.

– Vi vet inte riktigt hur den har kommit hit till Karlstadstrakten.

Och det är inte omöjligt att bredlokan finns även i andra delar av landet, menar Dan Magnsbo.

– Här har vi ju trott att det varit vanliga jättelokor och det var lite av en slump att vi uppmärksammade de här avvikande exemplaren.

Bekämpning pågår

Åtgärder har gjorts på de två platser där man upptäckt bredlokan. På den ena platsen är alla plantor uppgrävda och på den andra finns några få kvar men man har förhindrat ytterligare fröspridning.

– Vi måste agera snabbt på helt nyupptäckta växter. Jag tror det är möjligt att ha framgång med att få bort den då det är väldigt få plantor kvar.

Ibland upptäcks invasiva arter för sent och då måste andra strategier tillämpas för att bekämpa växten och det kan bli mycket svårt att lyckas.

– Den här gången gick det bra och vi har inte hittat den på fler platser i Värmland än.

Samma släkte som jättelokan

Bredlokan ingår i samma släkt som jättelokan. Båda arter kan bilda mycket stora och täta bestånd. Där de växer skuggar de marken och andra naturligt förekommande växter konkurreras ut.

– De breder ut sig väldigt snabbt och har en enorm kapacitet att producera frön. En blomma kan innehålla flera tusen frön på senhösten, förklarar Dan Mangsbo.

De båda arterna har samma negativa egenskaper och är förbjudna på samma sätt i hela Sverige.

– Så man kan också säga att egentligen spelar det ingen roll om man lyckas identifiera bredlokan från jättelokan på andra platser. De bekämpas på samma sätt ändå.

Detta är en invasiv art

Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn i trädgårdar, i jord- och skogsbruk och för jakt.

Men några främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och skadar ekosystemen. De kallas invasiva främmande arter.

Invasiva främmande arter omfattas av olika regler. Syftet med reglerna är att hindra att arterna sprids och skadar miljön och den biologisk mångfalden, men även att hindra skada på, infrastruktur, ekonomin och människors och djurs hälsa.

Felaktig hantering av invasiva främmande arter i strid med reglerna kan medföra böter eller fängelse.

Källa: Naturvårdsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025