Högsta domstolen i Venezuela drar tillbaka det hårt kritiserade beslutet att ta ifrån kongressen makten att stifta lagar.
Beskedet kommer sedan landets säkerhetsråd uppmanat domstolen att tänka om, och efter starka internationella fördömanden.
– I Venezuela gäller konstitutionen, civila och politiska och mänskliga rättigheter fullt ut, sade president Nicolás Maduro i fredags i ett tal inför jublande anhängare.
Då hade både Maduro och landets högsta domstol anklagats för att ha genomfört en kupp.
Domstolen är allierad med socialistpartiet medan nationalförsamlingen kontrolleras av oppositionen, och med det kontroversiella beslutet skulle Maduro ha stärkt sitt grepp om landet.
Diskuterade kritiken
Senare träffade han landets säkerhetsråd för att "lösa krisen" och ta upp riksåklagare Luisa Ortegas kritik. Enligt Ortega bröt HD-beslutet mot konstitutionen, något hon sade i ett tv-sänt tal i statlig tv.
– Jag tror att vi kan hitta en samstämmig, tydlig och konstitutionell lösning som skingrar tvivel och avväpnar interna och externa aggressioner, sade Maduro när mötet inleddes, och tillade att han inte känt till Högsta domstolens beslut i förväg.
Under fredagen genomfördes kraftiga protester i Venezuela mot Högsta domstolens beslut. Två studenter och en journalist frihetsberövades, enligt aktivister. Demonstranterna höll banderoller med slagord som "Frihet!" och "Nej till diktatur!".
FN-kritik och krismöte
Beslutet möttes av fördömanden världen över. FN krävde att det skulle rivas upp och den panamerikanska organisationen OAS kallade till krismöte.
Perus president Pedro Pablo Kuczynski kallade hem landets ambassadör, ett beslut som följdes av Colombia och Chile.
På lördagen fick domstolen också en bassning av det venezuelanska säkerhetsrådet, som krävde en omprövning av frågan.
(TT-AFP-Reuters)
