loading
Här demonstrerar studenter på motorvägen  i Caracas emot president Nicolás Maduro. Foto: Juan Barreto /AFP/Getty Images
Här demonstrerar studenter på motorvägen i Caracas emot president Nicolás Maduro. Foto: Juan Barreto /AFP/Getty Images
Utrikes

Omvärlden fördömer Maduro

Epoch Times

Högsta domstolen i Venezuela tar över makten från parlamentet att stifta lagar.

En kupp, anser kritiker som kallar president Nicolás Maduro diktator.

Venezuelas parlament, nationalförsamlingen, domineras av oppositionen, medan HD:s domare ställt sig bakom Maduro. Med beslutet stärker presidenten sitt grepp om landet.

– Parlamentet är satt ut spel, man tappar en pelare i det politiska systemet. Oppositionen har tidigare varit splittrad och haft svårt att enas, nu kan det få som effekt att den gör det, säger Andrés Rivarola Puntigliano, föreståndare vid Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Han beskriver utvecklingen som farlig.

– Jag tror att regeringen håller på att tappa kontroll över situationen.

Internationell kritik

Reaktionerna har också varit ovanligt kraftiga från länderna i regionen. Brasilien, Argentina, Mexiko, Colombia, Chile, Guatemala och Panama uttrycker stark oro och Peru har dragit tillbaka sitt sändebud i vad som kallas brist på demokrati. Ännu hårdare i sin kritik är generalsekreteraren för den panamerikanska organisationen OAS, Luis Almagro, som beskriver det som en statskupp.

– De latinamerikanska länderna har alltid varit försiktiga i att blanda sig i andra länders interna angelägenheter. Man har av tradition en stark respekt för ländernas suveränitet, men när det gäller det demokratiska systemet så finns det gränser, säger Rivarola Puntigliano.

Risken finns att Venezuela isoleras allt mer. Men om, och i så fall hur, Maduro påverkas av den internationella kritiken återstår att se.

– Han har inte mött så stark kritik förut, vi får vänta och se om han berörs av det, säger Rivarola Puntigliano.

Venezuela är i en ekonomisk kris som lett till en allvarlig recession, stegrande inflation och en akut brist på mat och medicin. För folket riskerar situationen att förvärras.

– Den politiska krisen, i kombination med den ekonomiska krisen, gör att det finns en stark känsla av oro hos befolkningen, säger Rivarola Puntigliano.

Ber armén hjälpa

Högsta domstolens kontroversiella beslut följer på anklagelser mot tre ledamöter i nationalförsamlingen om röstköp, och att parlamentet misskött sina åtaganden.

Oppositionen lovar stora gatuprotester från och med lördagen. Ett dussintal parlamentariker som försökt marschera mot HD har stoppats av nationalgardet och anhängare till Maduro. Nationalförsamlingens talman Julio Borges uppmanar armén att ta ställning.

– De venezuelanska väpnade styrkorna kan inte fortsätta att vara tysta när konstitutionen rämnar, säger han enligt AFP.

I vissa delar av Caracas har mindre grupper ungdomar protesterat, bland annat genom att försöka stoppa trafiken på en motorväg och hänga upp flaggor och banderoller med orden "nej till diktatur".

(TT-Reuters-AFP)

Venezuelas politiska system

Venezuelas författning började gälla 1999 efter att ha fått stöd av 70 procent i en folkomröstning.

Landet är en federal republik som bygger på en klassisk maktdelningsprincip.

Den verkställande makten utövas av presidenten, som väljs för en mandatperiod på sex år och har stora befogenheter.

Den lagstiftande makten utövas av kongressen, nationalförsamlingen med 167 ledamöter, och den dömande av rättsväsendet, med Högsta domstolen som högsta instans.

Dessutom finns ett republikanskt moralråd och en valmyndighet som ska öka den folkliga kontrollen av staten.

Källa: NE.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Här demonstrerar studenter på motorvägen  i Caracas emot president Nicolás Maduro. Foto: Juan Barreto /AFP/Getty Images
Här demonstrerar studenter på motorvägen i Caracas emot president Nicolás Maduro. Foto: Juan Barreto /AFP/Getty Images
Utrikes

Omvärlden fördömer Maduro

Epoch Times

Högsta domstolen i Venezuela tar över makten från parlamentet att stifta lagar.

En kupp, anser kritiker som kallar president Nicolás Maduro diktator.

Venezuelas parlament, nationalförsamlingen, domineras av oppositionen, medan HD:s domare ställt sig bakom Maduro. Med beslutet stärker presidenten sitt grepp om landet.

– Parlamentet är satt ut spel, man tappar en pelare i det politiska systemet. Oppositionen har tidigare varit splittrad och haft svårt att enas, nu kan det få som effekt att den gör det, säger Andrés Rivarola Puntigliano, föreståndare vid Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Han beskriver utvecklingen som farlig.

– Jag tror att regeringen håller på att tappa kontroll över situationen.

Internationell kritik

Reaktionerna har också varit ovanligt kraftiga från länderna i regionen. Brasilien, Argentina, Mexiko, Colombia, Chile, Guatemala och Panama uttrycker stark oro och Peru har dragit tillbaka sitt sändebud i vad som kallas brist på demokrati. Ännu hårdare i sin kritik är generalsekreteraren för den panamerikanska organisationen OAS, Luis Almagro, som beskriver det som en statskupp.

– De latinamerikanska länderna har alltid varit försiktiga i att blanda sig i andra länders interna angelägenheter. Man har av tradition en stark respekt för ländernas suveränitet, men när det gäller det demokratiska systemet så finns det gränser, säger Rivarola Puntigliano.

Risken finns att Venezuela isoleras allt mer. Men om, och i så fall hur, Maduro påverkas av den internationella kritiken återstår att se.

– Han har inte mött så stark kritik förut, vi får vänta och se om han berörs av det, säger Rivarola Puntigliano.

Venezuela är i en ekonomisk kris som lett till en allvarlig recession, stegrande inflation och en akut brist på mat och medicin. För folket riskerar situationen att förvärras.

– Den politiska krisen, i kombination med den ekonomiska krisen, gör att det finns en stark känsla av oro hos befolkningen, säger Rivarola Puntigliano.

Ber armén hjälpa

Högsta domstolens kontroversiella beslut följer på anklagelser mot tre ledamöter i nationalförsamlingen om röstköp, och att parlamentet misskött sina åtaganden.

Oppositionen lovar stora gatuprotester från och med lördagen. Ett dussintal parlamentariker som försökt marschera mot HD har stoppats av nationalgardet och anhängare till Maduro. Nationalförsamlingens talman Julio Borges uppmanar armén att ta ställning.

– De venezuelanska väpnade styrkorna kan inte fortsätta att vara tysta när konstitutionen rämnar, säger han enligt AFP.

I vissa delar av Caracas har mindre grupper ungdomar protesterat, bland annat genom att försöka stoppa trafiken på en motorväg och hänga upp flaggor och banderoller med orden "nej till diktatur".

(TT-Reuters-AFP)

Venezuelas politiska system

Venezuelas författning började gälla 1999 efter att ha fått stöd av 70 procent i en folkomröstning.

Landet är en federal republik som bygger på en klassisk maktdelningsprincip.

Den verkställande makten utövas av presidenten, som väljs för en mandatperiod på sex år och har stora befogenheter.

Den lagstiftande makten utövas av kongressen, nationalförsamlingen med 167 ledamöter, och den dömande av rättsväsendet, med Högsta domstolen som högsta instans.

Dessutom finns ett republikanskt moralråd och en valmyndighet som ska öka den folkliga kontrollen av staten.

Källa: NE.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024